Aftonbladet – 1 augusti 1863, sida 3

lertid, Pablo, tackar jag dig af hjertat för detta nya bevis på din ädelmodiga godhet mot mig.4 Då, Clemencia, har du större orsak att tacka mig för något annat, com jug önskar säga dig innan vi skiljas; ty om vi kanske aldrig mer i detta lifvet återse hvarandra, så skulle det glädja mig att veta det du någon gång tänkte på mig med en tack samhet, som jag för denna gång förtjenar!4 Clemencia betraktade honom förvånad. hb Större orsak att tacka dig?4 upprepade on. teKommer du ihåg att min onkel ville förena 0ss båda? Clemencias kinder öfverdrogos af den klaraste purpur, lik granatblommans blad. Du samtyckte, forifor Pablo, tmen jag, Clemercia, jag ...... rekade! Clemencia svarade ej; hon kände sig besvärad och förvirrad. tJag nekade, Clemencia, fortsatte Pablo, Cemedan jag visste att du med ditt samtycke gjorde en stor uppoffring, emedan det för mig var en ändå större att afsäga mig dig; jag ville offra min kärlek, för att du ej skulle behöfva offra din fribet, jag vill befria dig från den uppofiring jag gjorde. Clemencia, detta är beviset på huru högt jag älskar dig, och huru hopplöst jag älskar; men den kärlek, som lefver utan genkärlek, som icke underhålles af ens den svagaste förhoppningen, denna kärlek, Clemencia, är eviga odödlig såsom vår själ! an tystnade, han tycktes med möda förmå draga andan. Tvenne stora tårar banade sig sakta väg öfver C:emencias kinder. Jag har sagt dig dettaX, återtog Pablo, Semedan vi skola skiljas, kanske för alltid. Eljest skulle du aldrig hafva bört felas der