Aftonbladet – 31 juli 1863, sida 3

sen, att det som bevis på monarkens gunst och höga bifall till de verksammare och i iyckade bemödanden, hvilka blifvit vid ett! landtbruksmöte konstaterade, utdelas en or1 den till en eller annan mera framstående producent, odlare eller industridrifvande, i det är ett bevis på den högsta statsmaktens i erkännande af de fredliga yrkenas betydelse I oc ett uppmuntrande exempel inom en vid i krets. Att den unge grefve Wachtmeister; från Rögla erhöll vasaorden, må väl närmast tillskrifvas hans vid mötet utvecklade verksamhet som ledamot af komiten, att hr Dreilick, egaren af den bekanta stenkärlsfabriken i Helsingborg, likaledes hedrades med det gröna bandet, kan endast sägas! stå i ett temligen aflägset förbällande till! landtbruksmötet; deremot har icke afhörts, att t. ex. en man, som hr arrendator Berg på Bosarp, i visst afseende måhända hela Skånes förtjenstfullaste och driftigaste jordbrukare, (och tillika en bland dess ailra:? respektablaste) varit föreslagen till någon ut-i märkelse vid detta möte, der han dock var: en så framstående representant för landt-; mannayrken och lika litet har det förekom mit någon medalj Satt i grönt band böras å bröstet, såsom vittnesbörd om alt äfven den underordnade, men oförtrutet och ni-;? tiskt verkande landimannadugligheten blif-? vit hos monarken rekommenderad till nå-t dig hågkomst. Sedan erdnarne och banden; en gång äro der, hvarföre gilver man dem: icke någon verslig betydelse genom att til-: lämpa institutionen på en verklig förtjenst,: och hur lävge skola de auktoriteter, hvi!ka: äro i stånd till att närmare lära känna! en sådan förtjenst och icke sakna tillfällen! att göra den inför tronen gällande, nästan! finna det under sin värdighet att i detta: fail uppfy!la en simpel rättfärdighet? i Samtidigt med Iandtbruksexpositionen har: här varit föranstaltad en mindre industriut-1 ställning. Den har tör öfrigt varit alldeles obe; roende afmötet och är endast några af staden Helsingborgs industridrifvande borgare skyldig sin uppkomst. Man har anmärkt det smak-: fulia i sättet, hvarpå denna exposition varit; ordnad, äfvensom det nästan öfverraskande ; stora antal af värdefulla och förträffliga artiklar, som här varit utställda. I sjelfva; verket har man här haft ett särdeles godt tillfälle att lära känna och erkänna den höga ståndpunkt, på hvilken industrien och havidtverkerierna befinna sig i Helsingborg. Vissa grenar deraf, såsom t. ex. skomakeriet, sadelmakeriet, vagnfabrikationen, hafva länge åtnjutit stort anseende, äfven utow Helsingborg och dess närmaste landsort; men mani har här kunnat öfvertyga sig om att äfven: många andra professioner i den sednaste ti-! den gjort väsendiliga framsteg inom dettaj samhälle, och det är en sanning, att man här, ! jemte hr Rosenbergs sadlar, hr Ljungbergs och ett par andras fullkomligt parisiska sko-; mskaresrbeten, samt diverse i det allra min-; sta förträffligt fabricerade vagnar, sett utstäldt prof af handskmakeri, bokbinderi, silfverarbete, gördelmakarearbete, m. m., som: uthärdar jemförelse med äfven utländska fafrikater af första ordningen. Åtskilliga ar-i beten från Höganäs, såvällervaror, som prof i af den derstädes nyligen började glasfabrikationen, hafva äfvenledes ådragit sig mycken uppmärksamhet; bland annvat har frän i Höganäs varit inlemnad en kolossal staty af M. Stenbock i bränd lera; den saknar icke förtjenst i utförandet och frapperar genom sin ovanlighet, dock förefaller den mig nägot för tung och röjer det här använda ämpets plastiska omedgörlighet, sedd från rent konstnärlig synpunkt. I. M. konungen, som en af dagarne besökte expositionen, köpte der bland annat ett par vagnar; en hel hop af de andra utställda artiklarne fingo också genast afnämsre. Denna utställning är ett nytt bevis på den verksamma anda och det friska li, som råder i Helsingborg, och hvilket obestridligen ger staden rättighet att, om ock icke ännu i numeriskt afseende betydande, dock kallas full ef framtid. Detta förhållande röjer sig i många olika riktningar. Man behöfver blott iakitaga den ifver, hvarmed: Helsingborg i de sista åren kastat sig på; enskildt och offentligt byggeri, för att öfvertygas om att der i detta samhälle herrskar en märkvärdig företagsanda och ett sällsynt mouvement; hela nya qvarter resa sig i detta ögonblick på stadens nordliga utkant, ofantliga nya magasiner lyfta sina skiflerbelagda tak öfver de lägre husraderoa här och hvar, det stora torget är sport omgifvet af; idel ståtliga och präktiga byggningar, blavd hvilka det tillbygda och föryngrade hotell Mollberg4, com nu eges af den verksamma possessionaten Nordin och förestås af en dansk hotellvärd, slår främlingen med ett visst europeiskt intryck, — betydande arbeten för hamnens fördjupande och utvidgning fortgå med raskhet, ett nytt stort skolhus skyldrar uppe på höjden öfver staden, snart skall en jernvägsgård nere vid sjön öka antalet af Helsingborgs offentliga Simprovements och tmonumentert. Man lär inom andra skånska städer någon gång göra sigj litet lustig på Helsingborgs bekostnad för det större målt af dristighet, nästan oförvägenhet, hvarmed denna stad vid. alla tillfällen slår påt och söker att intaga eniögonen fallande plats, men denna lilla afundsjuka tyckes ej synnerligt beröra de goda helsingborgarne och gränsestaden vid Sundet läter icke derför sin engång gifna karakter förändras eller modifieras. Och hvarför skulle den det? Landtbruksmötet har gifvit detta samhälle ett nytt tillfälle att ställa detta sitt antydda skaplynne fram i dagen. Helsingborg har i de sednast förflutna dagarne företett en sådan lifaktighet och rörelse, att den ankommande resande seakerligen har frågat sig sjelt, om detta verkligen var det Jilla Helsinborgt. Alia gator och öppna platser hafva från tidig morgon intill sena natten hvimlat af brokiga menniskomassor, genom hvilka de I i I i