Aftonbladet – 31 juli 1863, sida 3

En ny depesoh i polska frågan. Engelska regeringen har den 25 dennes offentliggjort följande, från dess ambassadör i Petersburg den 23 dennes ingångna depesch, hvaxom man förut fått någon kännedom på teleersfisk väg: Lord Napier till lord Russell. Petersburg d. 18 Juli 1863. Mylord! Den franska ambassadören blef i går kallad till Tsarskoje Selo, för att höra furst Gortschakoffs svar på de tre mak:ernas förslag till förmån för Polen. Jag träffade h. exe. på aftonen, och han underrättade mig då, att vicekanslern önskar se mig i dag på förmiddagen för samma ändamål. Jag fann hertigen af Montebello undet det högst afgjor.ta intrycket af den dåliga verkan, som det ryska meddelandet skulle göra i Paris Jag hörde denna underrättelse med förvåning och ledsnad, i det jag fullkomligt delade det intryck, som hertigen emottagit i afseende på Frankrike, och icke kunde värja mig för den känslan, att ryska regeringens bestut skulle vara ganska oangenämt för Hennes Mojestöts regering. Sedan vi samtalat något om saken, kommo vi öfverens om ätt franska sändebudet sku!le åtfö;ja mig till Tsarskoje Selo, i den förhoppning, att furst Gortschakoff skulle vara i stånd att lemna oss förklaringar öfver sina afsigter, som, om vi meddelade dem till våra kabinetter, skulle kunna sätta hans planer i ett gynsammare ljus och mildra det första intrycket af uppläsandet af våra depescher Vi gjorde alltså tidigt i dag furst Gortschakoff vår uppvaktning och han lemnade oss trenne depescher. Sedan vi sorgfälligt genomläst dem, hvar och en för sig. återvände vi till fursten, och sedan jag tackat h. exc. för hans meddelande, sade jag ungefär följande: Jag sade honom, att j5g hade kunnat afhålla mig från alla slags anmärkningar och blott afvakta Hennes Majestäts regerings beslut. Jag tillade, att alla mina anmärkningar blott voro ingifna af hoppet, att en fullständigare förklaring af en eller annan punkt måhända kunde vara egrnad att mildra den känsla af ovilja, hvarmed sannolikt hans beslut skule mottag:s af de allierade regeringarna. Jag uttalade min stora .ruktan, att man i England skulle betrakta hans noter såsom ett försök att vinna tid och att skilja Österrike från förbundet med oss; att man skulle anse ett förslag, som under nuvarande förhållanden gick derpå ut, att utesluta tvenne stormakter från öfverläggningarne om en fråga, för hvilken de efter mognaste öfverläggning förklarat sig hafva det största intresse, såso n ingalunda försonligt utan till och med såsom förolämpande; att en plan, som öfverlemnade Polens intressen uteslutande i händerna på de makter, af hvilka det blifvit deladt och 1 förgångna tider undertryckt, icke kunde ingifva något förtroende; kortligen, att ingen form af svaret kunde efter min oförgripliga mening innebära färre elementer till en vänskaplig och fredlig lösning af frigan Trots detta läte dock nägot. åtminstone I Englands ögon, anföras till förmån för det ryska svaret, så till vida som detsamma, om det också inskränker underhandlingarne till de tre makterna, dock förklarar sig ställa sig på grunden af wienerfördraget, hvilken grun blifvit vald af ers herrlighet för vår bemedling. Jag ville derför ställa till h. exc. tvenne frågor, på hyilka jag genast skulle meddela eders herrlighet svaren: