Aftonbladet – 30 juli 1863, sida 2

dats skall till dem utdelas som ersättning för hvad de förlorat.? Pablo, intagen af den lifligaste glädje och hänförelse, störtade ut på gården. En häst!4 ropade han åt en betjeat, och utan att vänta tills hästen hunnit sadlas, kastade han sig upp derpå. I detta ögonblick utkom Clemencia på gården, ditlockad af det ovarliga bullret, hvartill hon ej anade orsaken. Pablo ropade till henne: sOmfamna min onkel, Clemencia, och gif honom en kyss, en för mig och en för dig. Han sprängde derifrån och var i nästa ögonblick ur sigte. Piblo ber mig omfamna er, min far, i hans namn och mitt, sade Clemencia då hon inträdde isalen, utan att säga hvarför. Hvad har händt, hvad står på här? Uträtta Pablos kommission ordentligt först, malva rosita,4 svarade don Martin, som visste elden vara släckt, och fann sig lycklig öfver sin goda gerning, hvarföre han också återfått sitt vanliga glada lynne. 7En kyss för dig, en för bonom, seså. Det var rätt klokt att han bad dig öfverbringe den sednare, derpå hade jag hundra procents vinst, tillade han, omfamnande sin sovhustru. Men hvad har bändt?4 upprepade Clemencia. Tjenarinnorna skyndade nu att alla på en vårvg, under strömmer af tårar och oupphörliga loftal ffver sin husbonde, berätta lagens historia. -Clemencia omfamnade ännu en gång sin far, djupt rörd, men utan att kunna yttra ett ord. ?Ser du, hviskade han till henne, ?ser du, malva rosita, hur godt det är att vara rik. Det är bättre attvara god4, svarade hon,