Aftonbladet – 29 juli 1863, sida 3

Sefior, hvad skall jag göra, när ingenting vill lyckas för mig? Men om jag nu får köpa mig en gris, så skall jag göda den bra och nästa år betala ers nåd alltsammans. Ja, ja, sadlar nu och rider då; nå, jag begär icke att ni skall betala mig, utan endast att ni låter bli att sätta er i skuld igen; kom bara ihåg att lånt fläsk grymtar hela året.? Men seior, hvad skola de fattiga göra? menniskorna kuona ej iefva utan hvarandra, Ers nåd känner ordspråket: Plånboken och hjertat bör man alltid öppna för sina vänner ; och fast ers nåd är en rik man och en stor herre, och fast jag är en fattig stackare, så är jag ändå er vän, sefior; ty vi äro alla Adams barn efter köttet, liksom Guds barn efter andan.4 Nå, får jag jag vara i fred sedan, om jeg ger er en gris?4 Ja, sefior; ja, sefior.? Slipper jag se ert fula ansigte?4 Ja, sefior.4 Oeh höra er röst, som skräller så att man kan tro er vara ihålig och tom invärtes 24 uJa, sefior.4 Nå, så säg då till Miguel Gil att han ger er en fyra månaders gammal gris, och försvinn sedan, fortare än röken ur vår spis. Seftor, må Gud vedergälla eder, och kröna eder med ära! Jag säger, och jag säger sannt, stt det finnes i hela verlden ej en så välsignad husbonde som ers nåd, sade gumman i det kon skyndade bort. Ja, ja, när tiggaren är mätt, så sjunger han lätt?, ropade don Martin efter henne. Några ögonblick sednare instörtade just Miguel Gil i rummet med helt förskräckt utseende Sefior, ropade han, 4det brinner vidla Mata !4 äHvad är det som brinner?? frågade don Martino: Ladugården.4 (Forts.)