Aftonbladet – 29 juli 1863, sida 2

min son, du äter ingenting; plågar dig cet der såret i pannan ännu? Såret, hvem tänker på det nu? Jag, emedan jag var orsaken dertill. Fördömda gamla hexa! Går hon icke nu omkring och berättar att jag är värre än sjelfva Pedro den grymme och att jag ville slå ihjäl henne, sedan jag förut öfverhopat henne med ohöfliga förebråelser, som hon säger. Man kan säga hvad man hehagar och låta bli att höra det man ej tycker om, Martin, sade dofia Brigida. Hvad behöfver du bry dig om den gamlas näsvisheter, och hellre än att disputera med henne tycker jog du skulle tiga helt och hållet.? cHvem? Jag? Nej, seiiora, det gör jag visst icke. Tungan är oss gifven för att uttala vårt bjertas tenkar; det har jag gjort och det ämnar jag göra till döddagar. För ett par dagar sedan mötte jag det gamla trollet i sällskap med faster Machucha och faster Carrasca, Kunnen I tro att de ej blygdes att tigga af mig? Men jag svarade ej. utan a dem blott ett par ögon, som ej voro blida, då de kunde tysta munnen till och med på denna roflystna gamla hexa. Jag hatar de der tre käringarne, som äro i motsats till den heliga treenigheten, ett och samma väsende i tre personer.t Broder4, sade el Abad, Chateaubriand menar att batet skadar mera oss sjelfva än dem vi göra till föremål derför. Det vet jag?. svarade don Martin, utan att någon behöfver säga mig det. Du, min bor, som hvarje dag beder för kättarnes utrötande af jorden, du bör väl ej missunna mig att utrota gamla käringar, som äro mina fiender. CMartin, tala ej så mycket om dem; jig tillhör också deras antal, sade dofia Briida. ; 4Sefora, svarade don Martin, för mig är ni lika ungdomlig som den dag ni blef min brud.4 Men för mig är du en gubbe, Martin,