vaka, det vid utförandet af ifrågavarande husryggnad icke någon afvikelse skett från den derför fastställda ritning, K. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad öfverintendentsembetet tillstyrkt, likväl funnit för godt att Jåta vid den vidtagna ä den bero, samt att den nu ingifna förändrade ritningen må Jända till efterrättelse. RN — Man läser i Östgötha-Correspondenten: Vi kunna fögna vännerna af nationalbeväpningsidn med den underrättelsen, att genom några för saken intresserade personers nitiska bemödanden inom Wikingstads, Gammalkils, Nykils, Rappestads och Sjögestads socknar nu blifvit bildad en skarpskytteförening med den gemensamma benämningen : Walkebo härads ivivilliga skarpskytteförening, hvars aktiva medlemmars antal redan uppgår till 279. Föreningen har organiserat sig i Salighet med k. kungörelsen af den 8 Mars 1861, med Walkebo härad till område. I söndags upprättades underd. förslag till öfverbefälhafvare för föreningen och uppfördes derå: f. d. löjtnanten vid Wermlands fältjägareregemente, regementskommissarien vid första lifgrenadierregementet M. Wetterström, löjtnanten vid andra lifgrenadierregementet 5. G. Hjertstedt och löjtnanten vid första lifgrena dierregementet A. F Abelin. Vapenöfningarne ske sedan sockenvis under ledning af särskilda instruktörer på söndagseftermiddagarne, och i sammanhang härmed inrättas äfven inom hvarje socken en söndagsskola, der kostnadsfri undervisning meddelas i de för det praktiska lifvet nödvändigaste kunskaper åt dem af föreningens medlemmar, som tilltöra socknen och deraf vilja sig begagna. Föreningens medlemmar bilda också svcknevis en frivillig brandkår, och kommer årligen att anställas sprutprofning med åtföljande ölningar för vinnande af nödig insigt 1 eldsläckningsväsendet. — — Från Upsala skritves den 22 Juli: Under de kalla nätterna förlidne vecka förorsakade frosten i alla Upsala omgifvande trakter mycken skada. På flera ställen är potateskålen så bortfrusen, att all förhoppning om någon potatesskörd är uppgifven. Äfven ärterna äro illa medfarna, likasom flera slags trädgårdssaker, särdeles turska bönor, tagit ohjelplig skada. Förliden måndag föll ett godt regn och i går var det solsken och hjelplig sommarvärme. — Från Hellestad i norra Östergötland skrifves: Såsom något för årstiden här i orten ovanligt, må nämnas, att under nätterna till den 17 och 18 dennes så stark frost fallit, att potatesfälten på de flesta ställen, äfvensom ömtåligare trödgårdsfrukter, helt och hållet nedfrusit; och hafva personer, som varit tidigt ute för att slå, berättat att liarne blefvo så fullsatta af is och frost, att de icke kunde strykas förr än de blefvo aftorkade. Huruvida vårsäden tagit någon betydligare skada, har ännu icke kunnat med visshet utrönas. —— Länsstyrelsernas första årsväxtberättelse. Från Upsala län (dat. den 20 Juli): Hve:et lofvar god skörd. Med rågen är förhållandet visserligen sämre, dock torde af detta sädesslag medelmåttig skörd kunna förväntas. Angående korn, blandsäd och hafre äro de till länsstyrelsen ingångna uppgifter öfverensstämma leri, att af dessa säden äringen blir mindre än medelmåttig och på flera ställen ännu sämre. Från Westmanlands län (dat. d. 18 Juli): Hvad de särskilda sädesslagen beträffar kan förhållandet uppgif-as vara följande: Hvetet, som, med undantag för den nordöstra delen af länet, är af vackert utseende, gifver hopp om fullt medelmåttig skörd. Rågen, ortens hufvudsäde, synes väl hafva genom den under hösten och vintern rådande missgynnande väderleken tagit större skada än hvetet, och har på några ställen i norra delen af länet, helst på lös jord och der årets skörd begagnats till utsäde, uppsåning deraf måst ske, men visar nu, ehuru hkertunnt, i allmänhet en frodig växt med ovanligt stora ax, och som blomningen iggått under tjenlig väderlek, torde medelmåttig skörd vara att förvänta. Af de under axbildningen i slutet af Maj och början af Juni månader inträffande starka frostnätter, hvilka hufvudsakligen inskränkt sig till lågländta ställen, synes detta sädesslag ej hafva lidit någon väsendtlig skada. Korn, blandsäd och hafre; å lös jord äro dessa vårsäden någorlunda försigkomna, men å starkare jord lida de svårt af den långvariga torkan. Fr ar äfven på åtskilliga ställen i länet bitill växtlighetens hämmande. Om ej tillräcklig nederbörd snart inträffar, har man att emotse svag skörd. Trindsäden, bestående hufvudsakligen af ärter och till mindre del af bönor och vicker, visar likaledes i följd af ihållande torka ett mindre fördelaktigt utseende. Ärterna lära till någon del skadats af den förlidne natt inträffade starka frost. Jordfrukterna äro i allmänhet ännu icke så föra, att något tillförlitligt omdöme derom arande kan gifvas. De äro likväl i behof af regn. På enskild väg har landshöfdingeembetet erfarit att potatisen under förlidne natt der och hvar starkt angripits af frost; skadans vidd är landshöfdingeembetet ännu icke i tillfälle att bedöma. Gräsväxten, som på våren var särdeles frodig, har på de naturliga ängarne genom frost och bristande nederbörd blifvit hämmad; de artificiella vallarne af klöfver och timotej förete deremot i allmänhet ett något fördelaktigare utseende, ehuru mask på en del ställen åstadkommit någon skada. Höslåttern har fortgått under gynnsamt väder; skörden väntas blifva medelmåttig. Från Wegiö län (dat. den 10 Juni): Sistlidne års höstutsäde kunde i anledning af otjenlig väderlek icke i allmänhet verkstillas så digt som vanligt; och då under följande wvintern någon käle ej kom i jorden samt under våren skarpa nattfroster inträffade, har höststden, synnerligast råg, på många ställen blifvit tunn. Dock, som väderleken derefter varit särdeles gynnsam samt värsäden är mycket lofvande, är det fullt skäl att förvänta en god skörd af säd. Rotfrukterna äro väl uppkomna. Gräsväxten har något hämmats af vårens nattfroster, men torde dock gifva fullt medelmåttig skörd, om ej svårt bergningsväder inträffar. Från Kalmar län (dat. den 15 Juni): Brist på regn under hösten nästlidne är förorsakade dröjsmål utöfver vanlig tid med såningsetet, särdeles beträffande lerjorden, och vålade je höstsädesbrodden sent uppkom amt föga tillväxte före ingången af vintern. Denna var ovanligt blid, nästan utan nederbörd. Våren tidig och i början gynnsam för växtligheten, men derefter inträffade stark torka, hvilken rit under sommaren samt betydligen skadat både sädesoch gräsväxterna, synnerligast de sednare, och mera ä kustlandet än i skogstrakterna, der regn stundom fallit. Å mossjord och sidländta fält har sädesgrödan mycket lidit af frost i slutet af Maj. Rågen, som blommat under tjenlig väderlek, i i allmänhet förhoppning om medelmättig , utom på ställen, der den, som nämndt är, dats af frost.