CLEMENOCIA R OMAN AF ; FERNAN CABALLERO. Öfversatt från spanskan af Mathilda Söderen. Hör man på! Böra vi ej? Seså, jag har skickat dig dit, och du går — det är alltsammans, Nej, ni har icke skickat mig.4 Hvad nu? Förstår du ej ditt modersmål? Jag säger dig att du skall gå.4 Det är omöjligt.4 Hvarför det, egensinniga malva rosa? CEmedan jag ej vill göra något som är mig mycket motbjudande. eHvad då att titta in i seforans bönrum? Nej, det ämnar jag icke göra, men jag; måste då blifva er olydig, mn far. l I detta ögonblick inträdde dofta Brigida,l för att bärata nyckeln till lönrummet, hvilken hon enart saknat. I Don Mertin skyndade att berätta det före. : gående samtalet, bittert beklagande sig ör ver sin olydiga malva rosa. Hon hade rätt, min vänt, svarade den allvarsamma sefloran, Soch för att visa dig huru mycket jag värderar din grannlagenhet4, tillade hon vändande sig till Clemencia, Stillåter jag dig hädanefter att, när du så önskar. joträda i milt bönrum. Derpå tog hon nyckeln och gick, åttöljd af Clemencia, upp i öfre våainien der bönrun. met befann sig. Detta rum var nästan mörkt och endast svagt upplyst of en enda lampa. fver ) Se A, B: nr 153,155 — 159, 161-165 och 167.