Aftonbladet – 20 juli 1863, sida 3

-p SUIT UCKh I LI UBKADL iCal HILL CHIUTIT. !) Konferensrådet Briestrup har nu afrest till I Grekland i en privat beskickning från prins I Christian. Då den af 977 personer undertecknade adressen om införande af det fornnordiska ) språkets studium i lärdomsskolorna och vid seminarierna häromdagen aflemnades till fecklesiastikministern svarade han att khan tl ansäg införandet af fornnordiskan i semina1 rierna omöjlig på den ståndpunkt, hvarå tjde nu befinna sig, men hvad angick lärdomsskolorna ansåg han önskligt att underl visning i nämnde ämne kunde meddelas på något af de steg, som ligga emellan ioträI det i skolan och begynnelsen af studiet å embelsexamen ; deremot vågade han icke uttryck vågon mening om sakens görligI het. I Då slesvigska ständerförsmlingen sammanträdde protesterade Hansen-Grumby moten -iledamots, rädmanr Diemers, val på grund af I förmenta fel i vallängderna. Kongl, kom missarien vägrade att låta det komma till j omröstning engående valets giltichet. Då I nedlade 24 deputerade, med Schmidt till Lindeby i spetsen, sina mandater och lemnade rummet. 19 lojala deputerade qvarstannade. Kommissarien ajournerade mötet tills församlingen blir fulltalig antingen genom suppleanternas inkallande eller genom nya val. Rregeringen har afstått från planen att framlägga för Slesvigska ständeroa ett förslag till ny vallag. samlas i Gotha för att öfverlägga om familjeTange lägenheter. En af dem skalli Hamburg sammanträffa med ledarna i holsteinska stönderförsamlingen för att öfverenskomma om hvad som är att göra mot Danmark. Kenung Georg skulle konfirmeras i fredags. FRANKRIKE. Regerinoskretsarne i Paris tala om kriget i Mexiko såsom i det närmaste slutadt. Frankrike ville ätnöja sig med att batva 5000 man ockupationstrupper i hufvudstaden Mexiko, jemte en besättning i Vera Cruz och Acapulco. De öfriga expeditionstrupperna skulle återvända hem och diplomatien fullfölja de fördelar som vapnen vunnit. Emellertid öfversändes ännu alltjemt artilleri, ammunition o. s. v. till Mexiko; tillika har dit afgått en laddning — porträtter, föreställande erkehertigen Maximilian af Österrike, som spekulerar på en mexikansk tron. Polska emigrationen i Paris har haft en stor sammankomst hos prins Napoleon. Eranske konsuln i Abyssinien, Lejean, skall hafva blifvit tillfångatagen i en strid mellan kejsar Theodor II och en upprorisk vasall. Enligt bref från Alexandria, är det kejsar A. Theodor sjelf, som låtit häkta honom, emedan hen misstänkte honom för förräderi. ENGLAND. Såsom redan bekant är besvarade lord Russell den 13 dennes i öfverhuset ett oppositionelt anförande ef lord Grey rörande den olska saken. Lord Russell yttrade dervid land annat: Ehuru min ädle vän är öfverens med mig om att ingen anledning till en beväpnad inblandning förefinnes, så finnes det dock många som äro af motsatt mening, och jag anser i främsta rummet nödvändigt att uppträda emot denna mycket spridda mening. Om ett land har att försvara sin ära eller sin sjelfständighet, är det begripligt att sannolikheterna och följderna icke på förhand omsorgsfullt öfvervägas; ty i ett dylikt fall kan ett folks sjelfva tillvaro stå på spel. Men om en stat uppmanas att, vare sig i mensklighetens eller den europeiska jemnvigtens intresse krigiskt uppträda i ett främmande land, så är det deras pligt, som tänka på ett dylikt krig, att så allvarligt och moget som möjligt öfverväga sannolikheterna och utsigterna derför. Om man nu tager den polska frågan i betraktande, så möta alla upptänkliga svårigheter ett dylikt krig, så framstå alla möjliga invändningar mot ett dylikt företag. Om man påstår, att ett krig till Polens förmån är rättmätigt, så uppstår frågan, hvad är Polen? Det finnes ett Polen med bestämda gränser, hvilka fördraget i Wien utstatat, och i afseende på hvilket land vissa rättigheter tillkomma de europeiska makterna. Men detta ärej det Polen, för hvilket polackarne strida; deras fädernesland är större och omfattar många provinser, i hvilken en majoritet af polska invånarne befinner sig, ja, mången provins, i hvilken polackarne ingalunda utgöra flertalet. Vidare möter den frågan, hvarest och hvad är den regering, för hvilken vi skola draga svärdet. Det ären osynlig regering, som ej har något fast säte och inen rådsförsamling, med hvilken man skulle unna underhandla. Lika litet veta vi, hvad för regeringssystem polackarne skola införa, i fall de segra. Många polackar säga sjelfva: tHvad än hända må, vilja vi ej ha någon beväpnad inblandning, ty den leder till ett skyddsvälde och följaktligen till en inblandning i våra inre angelägenheter. Och hvem kan veta, om vi icke genom ett krig för Polen der skulle framalstra en revolutionshärd mot alla grannländer och derigenom ådraga Europa en förbannelse? Jag behöfver ej spilla flera ord på detta ämne. Min ädle vän befarar dock, att den tid skall komma, då den diplomatiska korrespondensen skulle kunna väcka en önskan efter krig med Ryssland. Men jag påstår deremot, att hela hans tal går ut på, att det vore förnuftigare och rättvisare af oss att göra alldeles ingenting. Min ädla vän talade om exempel, men anförde blott det enda exemplet af de underhandlingar, som ledde till eller, rättare sagdt, föregingo kriget på Krim. Men nu ha diplomatiska underhandlingar föregått nästan hvarje europeiskt krig. Det är således icke någon synnerligen riklig slutledning, att dessa underhandlingar äfven måste leda till krig. Min ädle vän talar som om overksamhet vore ett säkert medel att afvända kriget. Min ädle vän erinrar sig, hvad som hände precis för 70 år sedan. Är1792 gladde sig lord Granville öfver att engelska regeringen varit nog klok att ej befatta sig med den franska revolutionen samt de allierade makternas anfall på Frankrike, utan hellre gjorde ingenting. Men det dröjde ej länge, nej, icke mer än tre månader, så måste lord Granville för arlamentet tillkännagifva nödvändigheten af ett rig med Frankrike, det långvarigaste, blodigaste och dyraste krig, som England någonsin fört. Må man ej stiga mig, att det skulle förhindra lidelserna att uppflamma, om man gjorde allde les ingenting. Jag tror raka motsatsen. Det finns ett ryskt parti, som är intaget af det bittraste hat till polackarne. Detta pärti skulle, om Enoland jakttocoe föllkamlig tvetnad: runt. De angustenburaska prinsarne hålla på