Aftonbladet – 18 juli 1863, sida 2

a AV 0 OYT VM OA Sr ren bekransad. — I Westmanlands läas tidning berättas från Westerås den 14 Juli: Prisskjutning anställdes i söndags kl. 6 e. m. Skarpsky:tarne upptågade under musik i Kungsträdgården, som snart fylldes af en talrik menniskomassa, I skjutningen deltogo 27 täflande. Första priset, en silfverbägare, tillföll läroverks vaktmästaren Johansson för 33 puomts; det an dra. ett krutmått af silfver, tillföll hr Grönblad, tillhörande skarpskyttekåren. — — Vi meddela härnedan, efter P. T., en förteckning på de från Sverge utställda al3tren vid landtbruksutställningen i Hamburg och uppräkoa här namnen på utställarne och artiklarne: Kockums fabrik i Malmö: tröskmaskin. sädesrensningsmaskin, 8 slags plogar m. m ; C. W Palmer, Forsvik: plogar. harfvar, hästrätsa, handrälsa, rensningsmaskiner, hackelsemaskin. ostress, tegelrörsmaskin, m. m.; Alev. Keiller, Göteorg: diverse sorter plogar, handsåningsmaskin, hästhacka. smörtjerna, hackelsemaskin m m3 Ö verrums bruk: skördemaskiner för hö och säd, vältar, bred-såningsmaskin, rofsåningsmaskin, korfstoppningsmaskin, decimalvågar. plogar. harfi var af jern och tä mm. m.; I Thermenius, Thors1 hälla: tröskmaskin; Åkers brak: plog; H. Asplund, K istinehamn: hackelsemaskin dubbelpump; G. Tillberg, Storebro: hackelsemaskin. plogar. stangspruta, morotsåningsmaskin; F. Fayerström. Fredrikströms bruk: ack :lsemaskin, plogar; Johan Sederholm, Näfveqvarns bruk: troöskmaskiner med hästvandring, hoar, vagnshjul. plogar, muilskopa, ugnar, strykugn med strykjern m. m.; LD. G. v. Celsing, Helte;ors bruk: Klötvertröskningsmaskin, decunalvägar, plogar; Ultuna landtbrulksinstitut : plog, ostpress; Stockholms tän: vinterhvete, sommarhvete, chevatie:korn, hafre. ärter, vicker, raps, timotejirö, tegelrör, benmjöl, talloch granfrö m. m. från J. D. Orstadius, Kolhammar, Carl Jansson, Eneby, frih. Fr. Hermelin, Noor, E. Aberg, Ersta. frih. A. Hermelin Zielfelt, Wårby, V. Ankarkrona, Jacobsberg, E. Åberg, Ersta, G. H. Peters, Ekeby, C. Tamm, Tvetaberg, G. M.: Stjernsvärd. Skansen, G H. Peters, Ekeby, C.! G Cervin, Hesselby, V. Ankarcrona, Jacobsberg, : A. H. Wistrand. Ärsta, P. Pettersson, Frescati, H. Zetterberg, Sticklinge, C F. Carlbäck, Ekeby, J. A. Zetterberg, Hercsby, C. S. Paykull, Ledinge, P. Pettersson, Frescati, G. M. Stjernsvärd, i Skansen, C. G. Hierta, Högrorp, G H. Peters, Ekeby, A. Odelberg, Enskede, J. A. Bahruan, Malmsjö, friherre E. Lagerheim. Nyqvarn; ta: beller öfver spanmålspriser samt strykstickor utan : fostor från A. W Sundstedt komp. ; Göteborgs iöän: hatre. sabelärter. bruna bönor. probateier-: rag, Alsikeklöfver, senap, in. m. från Corin, Lind: bult komp. och C. F Liepe i Göteborg och Kanada-hatra från John af Sandeberg, Husgärtet: Kalmar län (södra hushållningssällskapet) :; råg, hvete, ärter, hafre, korn. potates, smör och : ost fran B. Wablbom, Köhlby, Hoffiman-Bang, Förlösa, kapten Dahl, Uiisborg. A. Wimmerstedt, Bruatorp, kapten Rothman. Johanneslund, fruktwäd, benmjöl och ost trån H. Kyiberg, Ryssbylund, fayencearbeten från Tillinge bruk; från norra hushållningssäliskapet: spanmålsprof från ! W. A. Haarmarskjöld, Wäderum, G. te Marå, Nygård, ost trån A Elliot, Hellerö; Malmöhus i län: spanmål och ärter från baron Ramel, Ofveds i kluster, baron J C. Toll. Trolleberg M F Nissen, Torreberga, F. v. Ekensten, Orup, C. A. Trolle, Klågerup, smör från Renard, Vestraby, ost från R. Kark. Widerup, korn och hafre från S W. Maberg, Barsebäck, hvetestärkelse trån Gadd Kruse i Malmö, hvete och rågmjöl från Gjertsson i Malmö, hveten;jöl och hvetestärkelse af P.G Barkman på Möllevången vid Malmt Gefleborys län: 20 pro af spanmål och frön af hushållningssällskapet, 6 dito af J.G. Sandström, Gefle, Wermlands län: prof på bönor: Elfsborgs län: råg och hafre från H Spaak, Skeppsholmen; Kronob rgs län: emör och ost från grelve K. Posse. Bergqvara mejeri; Upsala lä smör och ost från Ultuna mejeri; Nyköpings län: preparerad och opreparerad hartz, terpentinolja, pinolja, tändsten. kimrök. kolofonium, talloch granfrön från grefve C. M Lewenhaupt, Claestorp, korn från Fr Åkerman. Mälsåker, ärter och ko n från J. Sederholm, Näfveqvarn; Jönköpings län: lärkträdsfrön från Wisingsö. — Med anledning af det vanvårdade skick hvarmti den 8. k. landtvärnskyrkogården i Norr elje befianer sig, innehåller stad.us veckohiad en ganska behjertunsvärd uppsats, ur hvilken vi återgifva följande: Då större delen af stadens nuvarande invånare torde sakva nödig kännedom i ämnet, vilja vi upplysningsvis nämna att platseu. som enligt stadens karta utgöres af en femsidig figur af nägot öfver ett halft tunnlands vidd. blifvit år 1808 behörigen invigd till begrafningsplats, hufvudsakligen i ändamål att, då stadens äldre, omkring kyrkan befintliga, begrafningsplats var dertill otillräcklig. användas till förvaring af de jordiska qvarlefvorna efter sådana mediemmar utaf det i och kring staden då sammandragna landtvärn. hvilka sjuknade och afledo. Vi känna alla genom äldre personers berättelser eller historiens vitmesbörd, fäderneslandets olyckor under åren 1808 och 1809. äfvensom att i följd af bristande insigt eller uppenbar vanvård den jemförelsevis största delen af landets sålunda beväpnade ungdom fallit offer, icke för fiendens kulor och svärd, utan för en i hög grad smit osam febersjukdom. vanligen benämnd landtvärnssjukan eller fältfebern. som i det olyckliga landtvärnets led förhjelpte döden till alltför rika skördar. Hvad deremot icke torde vara lika allmänt bekant, är, att under denna tid ett högst betydligt antal sjuka landtvärnsynglingar, intagne å de många här i staden då inrättade stora sjukhusen, aflidit och derefter blifvit i jordens sköte ned agie just på förunimnde begrafningsplats. Af trvvärdiga personer, hvi!ka här i staden upplefvat denna tid och således varit vitine till dessa sorgliga tilldragelser. hafva vi hört berättas att de olyckliga landtvårnsynglingarne här aflidit i den mängd att, oaktadt all ospard möda, de lefvande icke hunnit begrafva i samma mon i som döden skördat, och det oaktadt i hvarje graf inrymts icke ett, utan flera. ja ofta nög I ända till 20 lik, hvarför såsom provisionella likhus måst begagnas ätskiiliga at stadens i trakten af begrafningsplatsen då varande lador, der de döda, i anseende till deras stora antal, kunnat rymmas endast derigenom-att de blifvit lagda hvarftals det ena lag et öfyer det andra Etter denna korta, men för sakens utredande dock tillräckliga skildring, torde en hvar nogsamt kunna finna hvilka minnen äro förenade med omförmälde begrafningsplats. såsom förvarande de jordiska qvarlefvorna efter hund glömma att du är din mors egen, dotter.2 Jag säger ingenting anvat än hvad jag tänker, svarade Constancia, Om det ör en dvod i: tt älska dem som göra oss ond: älskade