Aftonbladet – 17 juli 1863, sida 3

RANGE ARA c möjligt att uppfatta innehällst 7 Mellan makarne Almqvist och majoren Btjern svärd. Hvad hr m :joren Stier rå antört till för ringande af år viltnesmål, som mot honom förekommit, finner rätten ej förtjena afseende, tvärtom vinner genom de å majorens sida hörda personernas utsago dessa vittnesmål styd Per emot är fulleligen intygadt, att då makarne Alm qvist anlände till Skansent, majoren gått emot IN Almqvist med vrede och Tattat henne i k it ruskat och knuffat henne, så att hon raglat, hvarjem te majoren utan all anledning med skymtord öfverfallit ma och ti!ldelat honom ett slag; alr vi lyst är att, vid den tid omförmälda våld utofvades, majoren halte afgjord rättegång med ma karne Ä mqvist, och det af vittnena intygats att hr majoren fö e väldets utöfvande yttrar Qvilja och hat mot hustrn avis för det att hön emot urea anställt NeKäng, det likväl förekömmer, att majoren redan befunnit sigiuppretad sinnesstämning, till följd af den förut Då började o-dvexlingen som uppstätt åeg ä ra fo sida ej sökta saraweuräffandet med maarna gg aferaf kan antagas att majoren för viifället saknat nödig besinning att mö alväga sina yttranden, äfvensom att något på förbund fautadt uppsåt att valdföra sig 4 mXarne Amvist lör det de fört talap mot honom ej kan läggas majoren till last, anser rätsen honom icke kunna stända ansvar enligt 46 , men deremot pröfvar rätten de omständigheter, hvarunder våldet bevioka, Vara al försvårande art, samt fäller förty majoren, enligt 14 8 i kungliga förordnin gen om mord, dråp och annan misshandel atår 1861, att höja 100 rår för våldet mot hustra AlmGvist samt 50 rdr för våldet mot mannen Alm. qvist; och som majoren under rättegangen derjemte inblandat hyad till saken ej hörer samt mandtligen och skriftligen missfr mat kärandenas rättegångsbiträde, fälles nan att för hvart dera af dessa förseelser böta 5 rdr rmt, skolande derjemte majoren ersätta makarne Almqvists rät tegängskostnader me. 152 rdr 50 öre samt betala de hörda vitrena. Äfven pröfvar rätten skäligt att för vederparts missfirmande fälla kärandenas biträde till d rdrs böter. U:slag mellan sk ogvaktares Gustafsson och majoren Sjernsvärd. Hvad först angår majorens angifvelse mot Gusialsson för hemgång, frikändes han derifrån, jalldenstund majoren icke gittat derom förebringa någon bevisning; men som majoren är fullt förvunnen au. vid det tillfälle då Gustafsson inrann eg å Skansen för att hemta drängen Jernström, hafva i flera omgangar slagit Gustafsson under dem emellan vexlade skymford, så att han eniigt lemnvadt intyg af åtskilliga personer under någon tid varit urståndsatt att arbeta; förty pröfvar domstolen rättvist att i förmågo af 14 af k. förordningen 1861 fälla majoren att för våldet mot Gustafsson böta 130 rår, utgifva till Gustafsson för sveda och värk