Aftonbladet – 16 juli 1863, sida 3

akRdUCS al EM StvärdkKlild 3 NOKTA VDENCI. alls ICKE i är så allvarsam, enär intet ben blifvit skadadt, och att löjtnant Erieson nu befinner sig utom all fara och för sitt vältörhållande redan blitvit de-; korerad. Underts F. N. Staaf. Laråtbruksmötet i Norrköping den 14 och 15 Juli. (Från Aftonbladets korrespondent.) Emedan Östergötlands bushållningssällskep redan för någon tid sedan fattat det utan tvifvel ganska väl betänkta beslutet, att allmänt landtbruksmöte inom länet allenast hvart annat år skall hållas, och då omvexlande i någon ef provinsens städer, hade detsamma nu blifvit törlagdt till Norrköping, hvars belägenhet i en utmärkt bördig trakt, med ett betydligt antal större egendomar och med jemförelsevis beqväma kommunikationer onekligen äro gynsamma omständigheter för ett möte af sådan beskaffenhet som det föreverande. Det omsorgsfulla satt hvarpå mötet af dess nitiska beetyrelse blifvit ordnadt förtjenar synnerligt loford. I anledning af detta möte hade äfven Norrköpings fabriksoch hand:verksförening föransteltat en ganska intressant exposition, rörande hvilken jag särskildt skall lemna en kort redogörelse. Mötet, till hvilket omkring 1400 personer, deribland ett stort antal bland olimogen, hade mot stadgad afgift utiagit inträdeskort, öppnades af landshöidiogen frih. af Ugglas, soi Jedde diskussionen öfver de framställda frågorna, och efter behandliogen af hvarje bland dessa med mycken klurhet resumerade hvad som blifvit enfördt. Bland frågorna vora några företrädesvis af allmänt intresse, för hvilkas behandligg jag derföre anser mig böra lemna en kort redogörelse. Huru skall ett lendibruk ordnes, för stt, med bibehållande eller förökande af jordens växtkraft, med minsta förlag och omkostnader lemna den största möjliga nettobehållningt — utgjorde första frågan, Hr Johan: Gustaf Swariz, egere af Hotgården, erinrade att, emedan nämnde fråga var så omfattande att devsamma blott 1 allmänna ordajag kunde besveras, ville hen blott framhålla nägra af densammas vigtigaste momenter, och hvilka egde en vidsträcktare tillämplighet. Sålunda förordade talaren: täckdismngens användande i allt större ut: sträckning; den ieke allenast underlättade jordens mekaniska bearbetning, uten inverkade äfven högst fördelaktigt på vegetationen, kostnaden ersattes rikligen genom bättre skördar och, genom inbesparing af det arbere som de många öppna dikenas underhäliande annars medtaga. Der tillräckligt djupa afloppsdiken upptagas, kan afståndet mellan de täckta dikena, om deras djup ej understiger 2 alnar, i allmänhet! vara 30 alnar. Dernäst erinrade talarea om nödvändigheten af en riktig växtföljd, särskildt med afseende på toderväxterna. Erfarenheten hade bevisat, att äfven å gansxa bördig jord tfelslogo de förr ofta äterkommande rödklöfverskördarne, hvarföre en omsorgsfullt vald fröblandning af flera olika grässlag jemte klöfverarterna icke nog kunde påsktas. I ellmänbet bestods numera åt boskapen en rikligare vinterutfodring än tillförene; men odlingen af goda beten försummades dernäst, man odlade företrädesvis timotejen äfven till bete, men i starkare torka gaf det:a grässlag ringa bete. Talaren förordade derföre en fröblandning aftimotej, Alsike-klöfver, luddtåtel och den gula klöfvern (medicago lupulina), hvilken sednare blommar tidigt (t. ex. i år vid Hofgård redan den 27 Maj) samt rajgräs, hvilket af kreaturen ätes med stor begärlighet och har-en snabb återväxt. Vidare, och med afseende derpå att på omplöjd timotejvall vårsäd ofta gilver svag skörd, emedan värsäden icke. väl trifves i de lösa timotejrötterna, förordade talaren dubbelplöjning på det sätt att timotejvallen först skumplöjes, och omedelbart derefter plöjes djupure, hvarigenom öfver timotejrötterna ett friskare jordlager kommer, då alitid en vackrare värsädsskörd erhålles. — Bland redskap, fom åstadkomma stor arbetsbesparing. fråmhöll talaren med mycket loford Woeds skördmaskin; trenne sådang, som hvardera drogos af en häst, voro i gåog vid Hofgården, och med dem afverkades nu 18 tunnland timotejvall dagligen. Vidare förordade taJaren en omsorgsfuli utgallring. af sådana djur, särdeles kor, rom icke gifva tillräcklig afkastoing, äfven om de till det yttre äro vackra, ty vigten af att djuren genom sin verkliga afkastning betala eitt foder-och sin ekötsel är i ögouen fallande. Slutligen förordade talaren varmt att hvarje i husbonde borde vårda sig om beträmjandet af sina arbetores välstånd, ty fattiga underhafvande hade oftast fattiga husbönder till påföljd. Redan talarens fader hade på sina egendomar infört besparingskassor för arbetsfolket på det sätt, att hvarje statkarl hade blifvit förpligtad att af sin arbetsförtjenst afsätta 12 ek. i veckan, hvilket belopp för räntades af husbonden och icke fick lyftas af insätterne på de första 5 ären, och icke heller då, om ej flyttning eller dödsfall inträflade. Statkarlar fornos, som hade samlat sig ett kapital af 5 å 600 rdr, hvilka oftast användes till inköp aft ett htet jordland, som förseddes med stuga, hvarigenom en trygg ålderdom beredts dem. 1 sammanhang härmed hade talaren o-kså dels utsatt premier af 12, 10 och 8rdr för frukt träda plantering, med den framgäng att öfverallt vid torpstugorna pu funnos vackra fruktträd, som gätvo god skörd. och dels premier fur odling sf grönsaker, hvadan sådana rumera och af utmärkt besksäffeuhet