Aftonbladet – 16 juli 1863, sida 3

— Moan läser i Weziöbladet: Om den s. k. Spetsamossen här vid staden, för några år sedan ännu ew oländigt kärr, mödosamt till och med vådligt att genomvada, en härd för dimmor och frost, uttalade dåvarande landssekreteraren i Kronobergs län, numera chefen för civildepartementet, statsrådet Lagerstråle, vid mera än ett tilfälle en varm önskan att inom en icke alltför aflägsen tid få skåda detta svårhandterliga och vidsträckta fält för mensklig odlipgsverksamhet förvandladt i en bördig äng. Problemet är nu i det närmaste löst ge nom kommissionslandtmätaren A. P. Liedbergs starka vilja och oförtröttade sträfvan. Der en vågsam ungdom för ett tiotal af är tillbaka hoppade. med äfventyr af hvarjehanda slag, öfver sanka fördjupningar mellan tufvor ofverväxta af hvitmossa och ängsdun, gunga nu de vackraste skördar af gräs och säd, vagga träplanteringar sina ännu späda kronor i vinden och promenera fotvandrare i allsköns trygghet öfver de breda, fasta och långsträckta, hvarandra korsande vägarna. För de dryga kostnader hr Liedberg nedlagt på detta herkuliska odlingsföretag eger han, i förening med en redan någorlunda motsvarande afkastning. tillfredsställelsen af kommunens tacksamhet i den allmänna helsovårdens och skönhetssinnets intresse.