Aftonbladet – 10 juli 1863, sida 3

för min syster, eå får hon sjelf säga hvad vi skola företaga.s Uppskjut ännu dermed, sefiora. Hvem vel om ej markisen, som är en älskvärd yngling, sjelf bättre telar för sin sok än alla andra kunna göra.t En enda gång kunde ni också ge mig ett gcdt råd, don Silvestre. Det är gansku troligt att en vacker gosse förmår mera öfver den trotsiga flickans hjerta än en klok moder. Jag försäkrar er att den dag, då jag får ee den äkta perlan som brud, skall jag låta sjunga en messa i San Antonio och sju resadas ) i Santa Rita. Samma dag anlände verkligen markis Val de Mar och mattogs af ein bluvaude svär moder så hjertligt, som om han kommit för att fria till benne sjelf; ehuru hon vanligtwis med största vänlighet emoliog älven den, som hon ej önskade få till måg. Men oaktadt de flera bud, com än genom Clemencia, än genom Alegria och Andrea skickades till Constancia, visade sig dock ej den sednare, utan ursäktade sig med en svår hafvudvärk. Alegria gjorde emellertid elli för att hälla markisen skadeslös för systerne frånvaro, genom att utveckla allt det behag och den älskvärdhet, som stod henne till buds. Hon lyckades också roa Val de Mar genom sin lustiga beskrifaing på sällskapshfvet i Sevilla och de personer som utgjorde. husets umgängeskrets. Clemencia satt emellertid helt tyst vid ett PR SANN med sitt arbete, en näsduk ett rikt och konstigt broderi, som hon ämnade åt sin tant. Markisen bemärkte henne krappt. (Forts) ) Böner, som läsas vid dem offentliga gada tjensten.