Aftonbladet – 10 juli 1863, sida 2

hen vill, så lätt som han lärde sig att drick ett glas vatten, Skratta då ej åt den stackaren4, sad markisinnan, han blir derigenom ännu mer förlägen och förvirrad. Jag för min de föredrager honom vida framför andra livr klädda ötmaskar. Iocm några ögonblick hördes ånyo de raske betjentens klackar genljuda i förstu gan, och derpå inträdde han med sitt gla daste leende och sina behagligaste rörelser Här äro de, ers nåd, sade han och frem räckie ett gråpapperspaket åt markisinnan 4Det der skulle du bafva lemnat åt An dreaX, svarade denna, gå ned i köket der med. tHvilken faslig lukt! utropade Alegria tJesus! hvad är det der? Det luktar ju hela rummet! Hvad är det då?4 Sill, setiorita4, svarade Pepino och öpp nade på paketet. Behagar ers nåd se på den? Gå din väg, gå din väg!4 ropade Ale gria skrattande, Zoch bed Andrea röka di med lavendel.4 Ett sådant dumhufvud, sådan gås! sad Constaneia skarpt. sHvad, man har ju befallt mig att gå och köpa sill!?4 sade Pepino med ett uttryck a förnärmad värdighet. yr Gå, eprio,, försvion med dina sillar! ropade Alegria. I sin ifver attlyda denna befailning släppte Pepino hela sillpaketet på golfvet. Efter en stund underrättade han att bor det var serveradt. Vid inträdet i matsalen öfverraskades mar af att se servetterna boplagdsa, eller som de heter brutna, på det mest utomordentligt sätt; några bildade torn, endra biskopsmös gor och änuu andra egyptiska pyramider.