vig, hvilka framkommo först gradvis, i den mån de danska eftergifterna började. Mot detta räsonnemang ställer B. T:s författare det påstående, alt det var ganska godt att de tyska pretestionerna på Slesvigs framträdde, ty derigenom har frågan öfvervätt från en strid emellan Danmark och tyska förbundet till en europeisk folkrättsfråga. Att i detta sakernas läge grefve Russell framkom med sitt bekanta förslag, talar ej väl till fördel för dennva nya sakernas vänd ning, men B. T. anser detta förslag oskad ligt, sedan den otenutiga meningen i Engtand uttalat sig så afgjordt mot detta grefve R:s uppträdande. Tidningen afslutar sin framställning med följande ord, hvilka, då hela artikeln bär en officiös prägel, synas utmärka, att danska regeringen nu ämnar upphöra med alla vidare eftergifter, äfven Om det gäller att med vapenmakt försvara sin rätt: När kungen af Danmark nu, efter det underhandlingarne med Tyskland visat sig fruktlösa, har genom kungörelsen af den 30 Mars gifvit Holstein en ställning i monarkien, hvilken så vidt möjligt uppfyller Tysklands fordringarX, måane han icke då kan billigtvis vänta, att icke endast den offentliga meningen skall vara på hans sida, derest Tyskland under exekutionens mask skulle försöka påtvinga honom ett vanhedrande beroende, utan ock att de makter, Bom hafva på mer eller mindre aktivt sätt intervenerat och gilvit råd i striden, skola understödja honom, när han motsätter sig ett våldstvång. Skall, med andra ord, icke ett nödvärnskrig från Danmarks sida, under nuvarande förhållanden, vara fullständigt rättfärdigadt? Det är detta vi tro oss kunna påstå, och det lefvande erkännandet häraf är ganska visst resultatet af den långvariga d:plomatiska kampen med Tyskland och af de förbållningsreglor, hvarmed vår rezeriog har vid hvarje tilliälle mött Tysklands sträfvanden att törveckla saken och lista gig till rätt att derjemte tala om ordnandet af det oafhängiga danska rikets inre angelä.enheter. Det är utan tvifvel en känsla häraf, som gör att man från dansk sida med jemförel sevis lugn motser det beslut som om få dagar skall tagas i Frankfurt, och som naturligtvis skall ansluta sig till de redan kända andragandena från det förenade utskottet. Dessa innehålla för öfrigt icke mycket nytt. Det är de gamla utslitna påståendena, denna gång förbundna med en protest mot kungörelsen af den 30 Mars, hvilket allt ej kan de tyska förbundsstaterna, så vill Tyskland komma åter till helstatsförbindelsen, nättopp emedan det är dess taktik att söka undgå deremot hålla spörsmålet beständigt öppet och oafgjordt.t Artikelus slutord äro: den mot Danmark måste hafva öppnat utlandets ögon tillräckligt för dess planer med hänsyn till Slesvig, och ett sådant intryck låter ej utplåna gig af ett ordspel i ett för bundsbeslut. Man har helt visst i Tyskland sjelft en känsla häraf, och derför ligger det mycket till grund för den allmänna tro, att Tyskland, som måste kunna inse att en exekution under nuvarande förhållanden högst sannolikt skulle erhålla karakteren af ett teter, skall betänka sig två gänger, förrän det för allvar ekrider till att fexeqvera. TYSKLAND. förundra någon, ty det måste förutses, attj. när Danmark vill ställa Holstein fritt och! sjelfständigt, men tillika uppdraga en be-j. stämd gräns mellan det danska riket och! praktiska förslag till sak-rnas ordnande, men Tysklands hela uppträdande under stri-1. krig, med alla dess oberäkneliga eventuali. j Preussen. Man har beslutat -en vationalbelöning åt den bekante folkrepresentanten hr Schulze-Delitsch för hans förtjenster om de arbetande klasserna och om associationsväsendet i allmänhet. Kort efter subskriptionsinbjudningen härtill voro 30,000 thalcr samlades De feodala tidningarne mena, att regeringen borde lägga sig i saken och förbjuda subskriptionen; det feodala partiet föranstaltade dock sjelft för någon tid sedan en liknande teckning tör att åt en redaktör af Kreuzzeitung, br Wagener, inköpa ett riddargods. — Schlesische Zeitung har af regeringen fätt en varning, emedan den omtalat en fest, som Breslaus invånare och myndigheter gifvit de stadsfullmäktiges liberala ordförande, justitierådet Simon. I militäriska kretsar talas om befästade förbundsläger vid Mainz, Ulm och Rastatt, äfvensom om befästandet af Landau och afl broarne öfver Rhen, POLEN. — Nationalregeringens befallning att trafiken skall inställas på två vigtiga jernvägslinier bar blifvit punktligt åtlydd. Ingeniörer, stationsinspektorer, maskinister, banvaktare, arbetare hafva i massa försvunnit och gått till insurgentkårerna. Den ryssvönliga Kreuzzeitang, som först meddelat denna underrättelse, hoppas att trafiken snart åter skell vara i gång; ty ryska regeringen bör ur sin armås leder kunna få en ny jernvägspersonal, ?hvars lif då naturligtvis måste skyddas genom militär?, Generalcorrespondenz tror att rationalregeriogen medelst denna befallning velat gilva ett slående bevis på sin makt. Om?, yttrer denna officiösa österrikiska organ, på befallning af en osynlig polsk myndighet alla maskinister, banvaktare 0. 8. v inställa sin pligtenliga verksamSST SSANG TIER SETS ANI BR Brr STPN ST DES icke blott med undergifvenhet och tålamod, men utan medvetande om deras tillvaro, DI FR a Tr