Aftonbladet – 6 juli 1863, sida 3

Article Image
N:r 40. Tillstyrker, i anledn. af ett af rikets ständers justitieombudsman uti dess embetsberättelse framstäldt förslag samt af hr Ekerot i borgare stådet väckt motion, angående bestämmande af viss tid för doms afkunnande i rådstufvurätt, att rikets ständer ville för sin del besluta en för: fattning af detta innehåll: Med upphäfvande af 2 mom. af 21 kap. 5 S rittegångsbalken, sådant detta lagrum blifvit förändradt genom kongl. förordningen den 18 April 1849, förordnas, att samma moment skall erhålla följande lydelse: I rådstufvurätt skall genast, efter det saken blifvit utförd, antingen dom afsägas, eller ock viss tid tillkännagifvas, då parterna ega komma tillstädes för att afhöra dom. N:r 41. Afstyrker af riksdagsfullmäktigen Pehr Tjernlund från Westernorriands län i bondeständet väckt motion om skyldighet för landshöfding att inom viss tid meddela utslag och utlemna expeditioner. AT sammansata lagoch ekoncmiutskottet. N:r 12. Afstyrker inom preste-, borgareoch bondeständen väckta motioner om förändring af gällande stadganden, angående skyldighet att bygga och underhålla kyrko-, prestgårdsoch andra i 26 kap. byggningabalken omförmälda all männa byggnader. Reservationer äro anmälda af doktor Runsten och riksdagsfullmäktigen Sven Rosenberg. LÖRDAGENS FÖRMIDDAGSPLENUM. EBoadeståndst. Som nämndåt är föredrogs till en början bevillningsutskottets betänkande n:r 11, innehållande åtskilliga sammanjemkningsförslag, med afseende å riksståndens skiljaktiga beslut, äfvensom yttranden till följd af gjorda återremisser titi samma utskotts betänkande n:r 7, om stämpelpappersuafgiften. Betänkandets olika punkter dels vodkändes och dels lades till handlingarne tätan någon diskussion, med undantag af de tvenne hufvudsakliste, nemligen om bouppteckningsprocentensoch om else från dylik afgift för efterlefvande makas lott i boet. Utskottet har i den första af dessa frågor, nu likasom i förra betänkandet, föreslagit att bo, hvars behållning icke öfverstiger 1000 rdr, skall från utgifvande af bouppteckningsprocent vara befriad, hvaremot för all behållning deröfver erlägges !, procent, beräknad för hvarje jemnt hundradetal. Erik Ersson erhöll ordet och förordade en af honom vid behandlingen af betänkandet n:r 7 föreslagen förändring, utöfver utskottets förslag sålunda att på bouppteckningar uppgående till 10,000 rdr, det första tusendet måtte vara från bevillning befriadt Häri instämde flera af ståndets ledamöter, hvaremot ingen yttrade sig för utskottets förslag. Resultatet blef att Erik Erssons framställning bifölls. I fråga om utskottets förslag, det hela bouppi teckningen skall kartcbeläggas och efterlefvande maka sedermera ega rätt att återbära den utbetalade procenten å hennes andel i boet, i enlighet med arfskiftesinstrumentet, yttrade sig Gross, som ansåg detta förfarande förenadt med så å vårigheter, äfvensom omkostnader i och itutionen, att mången enka skulle hellre nka den för hennes lott uträknade procenten än att söka återbörda den. Af denna anledning föreslog talaren att hölften af bouppteckningssumman måtte anses så som efterlefvande makas andel och från procenlen befrias, så framt icke arfskifte redan är förrättadt. Af samma mening vo: e äfven Uhr och Per Nilsson i Espö, med hvilka flera ledamöter instämde För antagande af en bestämd hälftenprinci vid bouppteckningar, utan afseende på arfskifte, yttrade sig. Lekberg, C. Ivarsson, Hedström och Östman, hvarjemte Joh. Bergström samt Anders Gudmunsson förklarade att de inom utskottet ifrigt förfäktat hälftenprincipen, men hade dervid stannat i minoriteten och ansågo sig nu böra tillråda ståndet att antaga utskottets förslag. För obetingadt bifall till detsamma talade Aug. Andersson, Änders Jonsson och Rosenberg. För antagande af utskottets hemställan, men med föreskrifvande af tre års preskriptionstid i stället för två, uppträdde Sven Nilsson och Jan Anlersson. Under diskussionens lopp anlände från borsareståndet ett protokollsutdrag, med tillkännasifvande att nämnde stånd antagit hälftenprinsipen, i hvilket beslut bondeståndet inbjöds att ig förena. Sedan ytterligare några talare förordat den isigt borgareståndet omfattat samt Johan Bergström och Anders Gudmunsson jemväl yttrat utt de med frånträdande af hvad de förut utta: at ville rösta för inbjudningen, beslöt ståndet i nlighet med densamma. Härefter föredrogs betänkandet angående brännsförsäljningen. För besluten i de tre förstmnda paragraferna redogjorde vi i lördagens idning och gå nu att lemna en kort redogörelse afseende å diskussionen om den sista af dessa ragraler. Utskottet föreslår i densamma, på grund af ckt motion i afseende å partihandel med bränn, att det minsta belopp som vid såda r, enligt hvad förut stadgadt är, försälj sedermera må mellan flera köpare fördelas. Mot detta tillägg yttrade sig Olof Persson och Eriksson från Gefleborgs län under uttalande af len åsigt att vi förut ega så tillräckligt med estriktiva föreskrifter i bränvinslagen, att det frågavarande tillägget kunde vara ötfverflödigt, nnerligast som det innebure en obillighet att ilja förhindra långt från städerna boende peroner att med ett och samma bud och uti samna kärl förskaffa sig en mindre qvantitet bränin än 15 kannor. Denna åsigt understöddes af Tjernlund, Heurin, Anders Gudmunsson, Anders Persson från Malmöhus Jän, Nils Pettersson, Ola Jönsson, Medin, Lekberg, Anders Persson från Nerike! ch Östman. Rosenberg talade för utskottets förslag, hvari an blott såg ett förtydligande af behofvet påalladt för att stäfja lönnkrö eriet. Ville man vafva en mindre qvantitet än som får i partiandel säljas kan man ju köpa den på utskänkingsstället, och sådana kunna anläggas såväl ;å land som i stad; men att deremot medgifva tt kringgående af hvad lagen för partihandel ned bränvin stadgar kunde talaren ej gå in på. Lars Ersson och Per Nilsson i Espö skildrade fven beskaffenheten af de öfverträ ls i ;gde rum och hvilka följder lönnkrögeriet, eller åsom utskottet benämndt det: fördelningen mellan I lera köpare åstadkommer, samt yrkade bifall till itskottets förslag 1 denna mening förenade sig Jan Andersson, Inders Andersson, Sundgren, Hedström, Henrik Iansson, vice talmannen, Hallström, Johan 3ergström, Gustaf Johansson och Sven Nilsson. Liss Lars Olsson kunde ej riktigt fatta hurn efter den ifrågasatta förändringen skulle tol-j asoch begärde härom upplysning af sckretearen. Denne tog sig som nämndt är till följd häraf nledning att förklara det han ansåg de af Olof 1 ersson och Erik Ersson m. fl. framställda anmärkingar fullkomligt rundadet samt vidare att S enom förändringen skulle konuma att leda till mot, atsen a hvad man åsyftade och blifra en snara och illgrop för mången. ; Ståndet beslöt härefter med 51 röster mot 32 tt 8 bör qvarstå oförändrad. LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och adeln. De återstående 8S, från och med den 26:te,l f sammansatta bevillnings-, lag och ekonomi-.

6 juli 1863, sida 3

Thumbnail