Aftonbladet – 6 juli 1863, sida 3

hb dertill, detta omtalade ej de officiella underrättelserna, vare sig att sådant skedde med I vett och vilja eller oafsigtligt. Men under det från Hookers högqvarter de mest tillfredsställande underrättelser in gingo, var det fiendiliga avantgardet redan i full marsch mot norden, och under det de norra staternas befolkning förespeglade sig inbördeskrigets snara slut och allas blic kar riktades med spänd väntan på sydvestra krigsskådeplatsen, sammankallade redan Pennsylvaniens guvernör befolkningen iden ja stat under vapen och presidenten LinI colov utfärdade en proklamation, hvsruti han I begärde 120,000 man trupper från de i främsta rummet af fienden hotade östliga staterna. Dessa underrättelser voro bedöfvande. Men äfven denna gång var verkan deraf elektrisk och det amerikanska folkets elastiska handlingskraft och allmäona villighet latt bringa fäderneslandet äfven de kännbaaste offer har uppenbaret sig på det mest lysande sätt. Innan ännu den officiella upp: I maniogen från de särskilda staternas guvernörer att uppställa trupper bunnit utfärdas, Åherrskade öfverallt den största verksamhet, för att inom möjligaste korta tid organisera de hastigast till disposition stående miliserna. Inom 48 timmar, ja på ännu kortare tid efter det presidentens proklamation offentliggjordes, voro redan flera regementen så väl härifrån (Newyork), som från Brooklya och andra af österns städer, isynnerhet uti staten Newjersey, på marsch till Pennsylvanien, och sedan hafva rustningarne be drifvits på det ifrigaste och dagligen, hafva de bästa trupper, hvilka redan bevisat ein tapperhet i mången slagtning och bestå af de stridsdugligaste soldater, aftågat till de hotade landsdelarne. Äfven värfuingarne af nya rekryter hafva en öfverraskande gynnsam framgång, och inom få dagar skall en ny östlig unionshär vara orgsniserad om ock sannolikt blott för en kort verksamhet, men säkerligen så beskaffad, att fienden skall besiana sig på om det för honom är rådligt att förlägga krigsskådeplatsen på ett område, som med säkerhet förr el!er sednare måste blifva hans graf. Med hela deras väldiga troppmakt af 90.009 till 100,000 man, såsom de första dep scherna förmä!de, det vill säga med hela deras i östern disponibla styrka, hafva rebellerna hittills icke vågat att uppbryta mot norden. Hela affären, fnstän icke obetydande och ej att anse med ringaktnnz, har slutligen framställt sig såson. en lika djerf som oförvägen razzia, öfver hvars möjbea följder vi dock ännu icke kunna vara lugna. För öfrigt anser jag ej faran vara så stor, som den blifvit framställd, och tror att Lee mera afser det moraliska intryck för ögovblicket, som hans tåg i de norra staterna framkallar, och att han mera åsyftat en stor lrandskattning, än ett fältåg i Pennsylvanien, hvartill hans resurser ej äro t.liräckliga, så mycket mindre, som han sedan förliden höst lärt, att hvarke: i Maryland eller Pennsylvanien några sympatier för södern finnas, och om han ej visste det förut så lär han vu dagligen inse det. Just fredsdemokraterna, de så kallade copperheadsa, yrka nu häft gast på försvara åtgärder och beväpnadt tillbakaslående af rebellerna. Men företrädesvis i dessa kret sar. och till en del äfven i de republikanska, agiteras för MClell ns ställande i spetsen för unionshären. Infuallet af rebellernas avantgarde under Ewell i Pennsylvanien skedde från Hagerstown och sträcker sig nu till Chambhbersburg, grefskapet Franklins hufvudstad. Ealigt berätte!ser skall fienden framträngt vidure på vägen till Harrisburg, till Carliste, och betecknat sin väg genom brand. plundring och förstörelse. Uti statens hufvudstad Harrisburg, der man hvarje ögonblick väntade rebellernas ankomst, hade statens arkiv och värdepapper blifvit förda i säkerhet. Hela landet söder om Susquehannahj. var värnlöst prisgifvet åt fienden. Landt folket flydde ined sina egodelar till städerna, och jernbansbroarne förstördes öfverallt. Uti Filadelfia lågo alla affärer nere och man fruktade till och med för stadens säker-. het. Bankpresidenterna hade åt guvernö-Å ren anvisat en million dollars till de frivilligas beväpnande. Rörande Pueblas fall berättas från Mexiko, att kapitulationen framtvingades af brist i i I OO OK REK lifsmedel och ammunition. Som Commonfort icke lyckades undsätta de belägrade befallde general Ortega att fästningens kanoner skulle förnaglas och alla vapen förstöras, hvarefter han upplöste sin armå, som! sedan till större delen gaf sig såsom fångar. Flera högre officerare dödade sig natten mellan den 16 och 17 Maj, för att ej behöfva öfverlefva skymfen af kapitulationen. ! Ortega och hans stabsofficerare skulle af ; fransmännen föras till Vera Cruz. Den 31 : Maj hade Ortega och 5 af hans generaler ) lyckats fly från Tejeira. Eohet en annan 3 uppgift hade flykten skett från Orizaba, som Ortega fått välja till sin boningsplate och, efter gifvet hedersord att ej fly. lemnades ! utan bevakning. Han och hans 5 kamrater 4 hade ankommit till Jalapa och derifrån be gifvit sig till Mexiko, der han ämnade på s nytt strida mot fransmänven. Under gene. ral Bazaine framryckte 18,000 fransmän mot Mexiko. Visserligen halva de der ej satt lida så mycket af klimatet som vid Puebla; 3 ty straxt bortom denna stad börjar tredje I terrassafsalsen af det stora höglandet, som bildar östra sluttningen af Cordillererna samt är bekant för sitt likformiga och milda kli mat. Men mexiksnarne äro ännu ej mod S fällda, och en stor stad med 200,000 invånare, belägen vid en sjö, såsom fallet är med Mexiko, blir ej lätt att eröfra af 18,000 : man. Juarez har genom en proklamation uppmanat mexzikanarne till tapperhet och ; förtröstan på segern. Enligt telegram från Newyork at den 20 Juni hade general Lee slegit Hcoker vid; Centreville och men väntede nya offensivrörelser från rebellernas sida. — kammaren TR ET AA mm få k1 OT