Aftonbladet – 6 juli 1863, sida 2

bevis. Hvar man i vårt land, vår ort ser sig omkriog, visa sig nyodlade, bättre diade fält, rikligare skördar än tillförene. Men också är det blott en skyldig tacksamhet mot en mild försyn, att icke tala om vligten mot sig sjelf, att göra hvad man kan för att låta alla de fördelar komma till nytta, som under dessa 13 år blifvit landet och orten till del, och af hvilka den vigtigaste jorde vara den, som möjliggör och underåttar skilda landsdelars samfärdsel samt jordbruksoch bergsbruksalstrens afsättning. Har icke Sverge under arbete ett jernvägsnät om 120 mils utsträckning, hvaraf 80 mil redan äro färdi.a och at hvilken sträcka vår gynnsamt belägna hemort fått icke mindre än 24 mil inom sina landamären — en tillskyndelse, som medför stora fördelar, men också stora anspråk. Talaren ansåg Örebro län för närvarande motsvara dessa. anspråk, men erinrade om nödvändigheten att i ängans tid följa med framåt, raskt fort gå på utvecklingens bana, icke somna på sina lagrar. Försofver man sig, försummar man täget; och det bör man icke. Fastmer må man eftersträfva en lycklig framtid, som ler gladt mot denna ort. Med en rik landslag, med en ganska gifvande bergslag, med goda skogar, om de rätt skötas, med mäktiga brännotorfslager att tillgodogöra (— i Böhmen och Kärnthen drifves jernberedning af alla slag vid väldiga jernverk med idel torf —) och med de goda förbindelser lä net eger, bör det kunna åstadkomma något af värde. Med tacksamhet för det förflutna, med gladt hopp om f.amtiden, återuppre ade ordföranden sitt ?Välkomne!? och förlarade landtbruksmötet öppnadt. Sedan ordföranden tillkävnagifvit karolinska läroverkets museum vara tillgängligt på fredagsmorgonen, och prisdomare blitvit, enligt utskottets förslag, utsedde, öfvergick man till diskussionen af de framställda frågorna. Häri deltogo kapten Grill, braks patronerna S. Heykensköld, B. och G. von Holfsten, Hinnerson, Geyerstam, Lind och Wijkander, baronerna Sparre och Hamilton, bruksförvaltaren Nyberg, hr Björkegren, dr Gumelius m. fl. Derpå intogs å hotellet gemensam middag, hvarvid sällskapets ordförande, frih. Hamilton, först äskade ljud för att föreslå en skål för den för landets framåtskridande så verksamme, med sitt folk så sällsynt väl harmonierande, för en tidsenlig repr sentationsreform så fosterländskt och oegennytligt nitiske, af alla dessa skäl så folkkäre konung Carl XV. — I anledning af att den föregående talaren nämnt anda och materie?, ordade dr Gumecelius om dessas nödvändiga samband i vår upplysta tid och fann bärati en osökt och vacker anledning till en skål för Nerikes jordbruk. — Ölverste Anckarsvärd, som sade sig visserligen vara Nerking till lif och själ, men derjemte kosmopolit?, utbragte i få men kärnfulla ord en skål för gamla Sverge. — Nu uppmanade brukspatron G. E. af Geijerstam villige åhörare att tömma en skål för friherre Hamiiton, hushålloingssällskapets nitiske, insigtstulle, välvillige och värderade ordförande. — Frih, Hamilton, som tackade för skålen, bad att få vända äran, för hvad i Nerike var gjordt i landtbruksväg, till den man, som här Sbrutit bygd, gjort sig värd att kallas vår Braut Anund och i hvars fotspår talaren sökt gå under de 13 är sedan han i ordförandeskapet efterträdde öfverste Anckarsvärd, hvars skål med lifligt bifall tömdes. — Derpå tackade öfversten i sin tur, blygsamt uttalande den mening, att han gjort bäst mot länet, då han, elter att hafva så godt ban förmått sökt motsvara ordförandeplatsens an-pråk, hade dragit sig tillbaka medan tid var. Härefter öfve gick öfverste Anckarsvärd till en skål för doktor Gumeelius, ej blott den redbare själasörjaren, utan ock den i allmänva värf nitiske mar nen, som under sin offentliga bana uträttat mycket godt för Nerike. — I svaret härpä talade doktorn om nerkingarnes solidaritet för fosterbygdens ära och väl. — Fill sist föreslog öfverste Anckarsvärd, vetcranen, en skål för dem som görat skola, för länets unga landtbrukare, tillönskande dem att Sefter 50 årt kunna se med samma tillfredsställelse tillbaka på sin med länets utveckling i nära samband stående bana, som talaren nu hade glädjen göra vid en återblick på det förflutna. Efter middagen gjordes en utfärd i vagn, hvarvid icke blott landtbor, utan ock de stadsbor, som dertill voro i tillfälle, siällt sina äkdon till sällskapets förfogande. Man Log vägen förbi Carlslund och Källtorp till baka till Örebro. Vid Källtorp inbjödos de resande gästfritt af possessionaten Kruse på förfriskningar. På aftonen var sexa ålendshöfdingens holme i ett stort, öppet tält, si radt med vapen, flaggor m. m. och omgifvet af en hel samling af vimplar på smäckra, höga stänger, söm gålfvo eo angenäm anbliek. Dagen derpå, fredagen, upptogs af exposition, prisbelöningar och middag. Utställningen var fördelad på 3 platser: stora olmenX, karolinska lärohusets 4 salar i neIra botten och gården derutanför. På hol men var utställning af kreatur, rik och vacker. Erfarne jordbrukare sade sig knappt hafva sett en bättre exposition, särdeles at nötkreatur, som från flera båll voro utställda flockar. Bland kreaturen torde med gärskilda loford böra nämnas 2 klasser: qvior och får (från Riseberga). Expositioien af slöjdalster var äfvenledes rik (25 nummer), synnerligen då man betänker att len var rentaf improviserad med en bere delsetid af belt få dagar för utställarne, (Ner AA.) — Förvaltningen meddeler till sjöfarandes kännedom och efterrättelse, att de i farlederna till Carlskrona hittills begagnade sjömärken blifvit eratta med andra af ändamålsenligare beskaffenet, äfvensom ett grund utmärkt med ett nytt närke. — Kommerskollegium har meddelat bygg nästaren A. P. Andersson åtta års patent å en af ionom uppfunnen och konstruerad mekanisk ernvagn, afsedd att begagnas vid landtmanna;ehof för att drifva tröskverk, skärverk, kantch vedsågar, m. m. — Af Krigsvetenskapsakademiens IHandlinar och Tidskrift har femte häftet för 1863 utkomnit. Det innehåller: Svar på krigsvetenskaps