Aftonbladet – 3 juli 1863, sida 3

Nationalregeringen bar äfven utnämnt civilkommisarier hos hvarje militärkommando samt utfärdat ett påbud, enligt hvilket alla polackar inom området för 1772 års riksgräns, hvilka icke till den 1 Augusti lemnat den ryska tjensten, lansförvisas, samt förklaras sina medborgerliga och politiska rättigheter samt sin medborgerliga ära förlustiga. Den polska komitån i Paris har utfärdat ett manifest till Europas folk, hvari följande ställen förekomma: Polen behöfver mer än ofruktbara önskningar. Det försvarar sin tro och sin härd, det återfordrar sin frihet och sjelfständighet, och skäll ej förr inställa striden, än det återeröfrat sina gränser från år 1772 .. Nationalregeringen tillbakavisar all förlikning såsom ett förräderi, ett sjelfmord. Mellan Polen och det ryska förtrycket försiggår en strid på lif och död .. Skall Europa tåla att menskligheten ostraffadt trampas under fötterna och utrotningskriget fortsätVv till evig vanära för det 19:de århundradet? Westerlandets folk, hörea martyrnationens rop! Gud är med oss, och hans rättvisa skall förläna OSS seger. : Manifestet är undertecknadt af Ludvig Wolowski, president, Jos. Ordega, sekreterare, Achilles Bonoldi, Xaver Branicki, Ladislas Czartoryski, Severin Galezowski och Alexander Guttry. Den 23 Juni ankommo 40 vagnar med sårade ryssar till Warechau, efter en hårdI packad strid, som skall ha stått mellan Lukow och Razyn i Podlachien mot Jarkowskis, Zielinskis och Lelewels förenade kårer. Följande för warschaupolisens beskaffenhet karakteristiska fåktum meddelas af Ostdeutsche Zeitnng såsom fullt tillförlitligt: cEn godsegare skickar sin son, som ej längre kan uthärda hemma, till insurgenterna. På många veckor hör han ej af ho nom. Ungefär ett fjerdedels sår efter den unge mannens saflärd resa föräldrarne, som redan gifvit honom förlorad, till Warschau. I Under en promenad dagen efter sin ankomst möta de en poliskonstapel, hvilken, då han får se dem, plötsligt stannar ett ögonblick, men derpå genast går vidare och försvinner. Min Gud, det var vår son!4 utropade -mödren. — Vår son kan ej ba gifvit sig in i ryska polisen, svarade fadren, När de komma hem, finna ide dock den-unge poliskonstapeln i sitt rum, och det är verkligen deras son: -I undren på att finna ig i denna uniform; nåväl, så veten att jag i-mer än två månader burit den på nationalregeribgens befallning. Jag har bekämpat min motvilja och redan gjort nationens sak fjenster, för hvilka jag erhållit månget loford. . De preussiska militärmyndigheterna ha i de preussisk-polska gränsdistrikterna till medlet at Juni gjort följande beslag å krigsförnödenheter, som varit ämnade till Polen: 1500 skjutvapen, 300 sidogevär, 2000 liar, 75 centner krut och bly, 3000 färdiga patroner, 30,000 tändhattar, 40 vagnar och 120 -hästar.. Vida betydligare är dock den massa krigsmateriel, som de civila myndigheterna konfiskersat dels i gränsdistrikterna, dels längre in ilandet, förnämligast på jernbangårdarne. . ITALIEN. Uti senatens session den 27 Juni diskuterades budgeten. Finansministern tillkännagaf, att de under första. hälften af året gjorda besparingarne utgjorde 20 millioner lire och skulle till årets slut uppgå till 25 millioner. Han tillade att den nya ekatlelagstiftningen skulle inom fyra år gifva det at honom i havs framställning af konungariket Italiens finansiella ställning tillkännagifna resultat, eller den italienska statsskuldens amorterande. Senaten godkände budgeten. Från. Rom berättas den 24 Juni, att då akademien höll en sammankomst för att fira årsdagen af påfvens kröning, afbröts hela tillställningen genom explosionen af en stor petard. AMERIKA. Rörande rebellgeneralen Lees sednaste operationer berättas följande i en skrifvelse från Newyork af den 17 Juni: Lees här bar uti 3 divisioner gått öfver Rappabannock och ställt marschen norrut, i riktningen af Shenandoah-dalen. Avantgardet, som kommenderades af general Swart, bestod ef mellan 10,000 och 20,000 man, och hade gått öf ver Potomak vid Rolands Ferry eller Rolands Ford, samt hade först besatt Hagerstown i Maryland. Unionsgeneralen Milrsy, som förde kommandot uti staden Winchester i Virginien, trodde sig då kunna hindra bufvudhärens framryckande under Le, men fann sig vara kriovgränd af fi. nden, samt måste slå sig igenom den fiendiliga kåren med en förlust af omkring 2000 man. och förde derefter sina trupper till Harpers Ferry. Afven de uti Mariinsburg förlagda unionst upperna drogo sig tillbaka till FHarpers Ferry, under det umonsgeneralen Reynolds blef tillbakaslagen från Burryville till Bunkers Hill. Den 16:e rapporterades från Harrisburg, att aftonen förut Chambersburg och Greencestle i Pennsylvanien blifvit intagna. D2 konfedererade hotade nu Woashington, Baltimore och Filadelfia, Presidenten Lincoln har utfärdat en pro klamation, hvarigenom anordnas att en styrka af 100.000 man skulle uppställas, dm må ke oh er MA IR LR RR MA AR RA AR CL DD AA DD KF fe RS EK mn mr mm —A m-——— 6 bn pate bart tg fart Am FA rr mn ÅR om rt ORAL -— -. OM kort hort fr fö a so Dr -—het dr -— nemligen 10,000 man af Maryland, 50.000 I man af Pennsylvanien, 30,000 man at Ohio och 10,000 man af Vestra Virginien. Det manskap. som samlas i följa af denna kallelse, skall utan handpenning tjena 6 månader såsom maximum, och antalet af det uppställda manskapet afdragas från antalet al det manskap som skall uppbådas genom tvåpgsutskrifningen i dessa stater för treårig tjenstgöring. Guvernörerna Curtin och Tod hade utfärdat proklamationer, hvaruti de uppmanade folket, att skyndsamt. efterkomma presidentens kallelse. Tillika bar regeringen uppmanat ouvernören öfver staten Newwvork. mem , mm