Aftonbladet – 3 juli 1863, sida 3

hans själsförmögenheter, så att en odmo dighet, som gränsade till svsghet, blef huffd draget i hans karakter. Om än många fördenskull med vemod se den näst sista telningen af vår gamla konungastam sjunka i grafven, finnas säkerligen endast ganska få, som med lugn kunnat tänka sig den möjligheten att han kunde blifvit kallad till sina fäders tron.? — Dagbladet yttrar: I hufvudstaden var pricsen på det hela populär genom det anspråkslösa sätt, hvarpå an uppträdde bland befolkningen. Af sin omgifning var den hädangångne prinsen afhållen för sin godmodighet och välvilliga hjertlighet, och hans efterlefvande enka hy-1 ste under deras mångåriga äktenskap en varm kärlek till honom, hvilken ocks der hans sista sjukdom visade sig på ett rörande sätt. FRANKRIKE. Stora rustningar börja nu afhöras från Frankrike. Times korrespondent förklarar för fullt tillförlitligt, att artilleriet ökas med i 200 kanoner. Det heter, att rustningarne gälla Mexiko. Monitören för den den 28 Juni innehåller ett ganska vigtigt bref af kejsar Napoleon HI till den afgångne ministern, -statkonseljpresidenten Rouher. Brefvet konstaterar, att centralisationssystemet , ehuru medförande fördelar, också medför svåra olägenheter, ; framför allt ett öfverdrilfvet reglementerande; en sak at kommunalt och olta ganska underordnadt intresse erforårar nu ofta två år för att utageras och elivaclika myndigheters mellankomst. Öivertygad om nödvändigheten af-en reform i detta hänseende, uppmanar kejsaren hr Rouher och statskonseljen i gemen alt skyndsamt utarbeta förslag till en sådan, så alt en helsosam decentralisation må åstadxommas. ENGLAND. Lord Russell har tillsändt skyddsmakterna en cirkulärnot, hvari förklaras, att England, i händelse Joniska öarne önska bli införlifvade med Grekiend, skall föreslå en konfe-. rens med skyddsmakterna för att taga denna önskan i öfvervägande. Frågan om införlifvandet skall framläggas för nästa joniska parlament. TYSKLAND. Preussen. Om man får tro Säidd. Zeitungs ! bestämda uppgift, eå har kronprinsen fått sig ådömd två dagars arrest för sitt offentliga yttrande i Danzig, att han ej gillar regeringens politik. Ett stort antal af Kölns förnämsta invånare skola den 18 och 19 Juli gifva en lysande fest för Rhenprovinsernas libersla representanter. . Äfven då prinsarne Albrecht och Carl rest till Königsberg hafva stadens myndigheter beslutat att icke göra någonting för alt mottaga dem. POLEN. De utländska tidningarne ha på sednare tiden innehållit .endast få underrättelser om hvad som tilldragit sig på krigsskådeplatsen, hvartill orsaken är att striderna i-allmänhet varit af mindre betydenhet. Att sjelfva revolutionen dock ingalunda förlamats finner men ytterligare bekräftadt af följande meddelanden af några tyska resande: Konspi rationen sträcker sig till -hela befolkningen, hvilken lefver i den vissa förhoppningen att ensam --kunna reda sig mot ryssarne. Ehuru dessa sistnämnda nu ha talrika och dugliga trupper. i landet, kunna de dock ingenting uträtla, emedan förräderiet allestädes lurar kring dem och insurgenterna erhålla underrättelse om hvarje marsch, de ämna företaga. Dessa hålla till i skogarne och visa sig ej förr, än då fördelen uppenbart är på deras sida. Hotar dem en fara genom öfvermakten, upplösa de sig och sprida sig-åt alla håll, efter att derförinnan ha öfverenskommit om en ny samlingsplats. Ryssarne tro sig då ha sprängt en kår, men i sjelfva verket är denna åter samlad några dagar derefter. Detta upp: repas ouppkbörligt. Lifsmedel cch vapen fattas ej insurgenterna, och vistelsen i fria luften är nu förenad med mindre obehag än på vintern; :derföre ha många ingen anledning att öfvergilva detta lif. Dessutom bevilja cheferna sitt folk emellanåt flera veckors permission, på det de må besöka sina anhöriga och sätta sin garderob, isynnerhet linnet, i ordning. Sådana permitterade, hvilka ingalunda göra någon hemlighet deraf, ser man ofta på landsvägarne och till och. med i postvagnarna. Något snart slut på denna revolution är ej att förvänta. :Polackarne ha ingalunda förlorat modet; åtminstone till vintern skall kriget fortfara.4 — I samma anda yttrar sig en korrespondent från Lemberg: Till följd deraf att landtbefolkningen ännu är vacklande och att ryssarne endast i mycket starka afdelningar, framför hvilkas front de vanligen låta med våld hopdrifoa bondehopar tåga, rycka mot insurgentafdelningarne, hvarigenom dessa bli försatta i den politiskt obehagliga nödvändigheten att vid en sammandrabbning först angripa bönderna, har den högsta insurrektionsmyndigheten befallt, att tills vidsre endast små afdelningar skola bildas, att dessa skola militäriskt inöfvas, landtbefolkningen bearbetas, de ryska kolonnerna oroas, men hvarje afgörande konflikt eorgfälligt undvikas. Dessutom har den erfarenhet man gjort i Lublin och förnämligast genom Jezioranski, hvars betydliga och väl beväpnade afdelning, som kämpade på öppna fältet mot en öfvermäktig rysk styrka, blef trots de mest lysande segrar i tre drabbningar nästan tillintetgjord, samt den motsatta erfarenheten i Lithauen, der till följd af ofvan. nämnde taktik för resningen den andra gardesinfanteridivisionen redan är alldeles tillintetejord, så att första divisionen af samma kär redan i början af Juni månad måst sändas dit från Petersburg, tillräckligt bevisat, att revolutionen blott har en verklig fördel öfver ryssarne. då den inskränker sio