Aftonbladet – 3 juli 1863, sida 2

SS TO o2oh am mo : ann yphusarbete, som kallas förhandlingar i g en danska frågan, att den knappast villig öra talas derom, och det är föga utsigtle tt den tager notis om någonting, som anifver sig beröra detta ämne, hvilket också s ennerligen numera har en märklig förmåga js tt trycka en prägel af tråkighet på allt som lermed står i sammanhang. v Men detta hindrar icke att man i Svergejik frigt önskar en lösning af denna ledsamma ia ch orognde fråga, d. v. s. en verklig ochi. lefinitiv lösning, hvarigenom man har ut-!y igt till att dessa tvistigheter icke ständigt!; omma fram på dagordningen. F Men en sådan verkligt definitiv lösning !s an, enligt det allmänna föreställningssättet vär, icke ske annat än på tvåfaldigt sätt: !e mlingen sluter sig Danmark till Tyskland ir senom att låta tyskarne få sin vilja fram ilt råga om Slesvig, hvilket naturligtvis en-ic last vore det förberedande steget till helaiy Danmarks uppgående i det tyska förbundet i) och upphöjande till rang, heder och vär-1) lighet af tysk amiralstat; eller också sluterl, ig Danmark närmare tillsammans med dejt påda brödrarikena, hvartill det inledande ; steget åter ovilkorligen måste vara en så-14 lan fullständig åfsöndring från de tyska för1, bundsländerna, att Danmarks rike (DanmarkSlesvig) blir en fullkomligt oberoende skan, dinavisk stat, som i fråga om sin författ-i Ring och hela sitt statslif icke har med ty-l ska förbundet, dess lagar, anordningar och, doraslut det allraringaste att skaffa; i Det första af dessa alternativer inneburel) ett nationelt sjelfmord, hvilket liksom sjeilf; nord i allmärhet aldrig kunde rättlärdigas), och som endast då kunde i någon mån för-l, klaras, om det danska folket i nödens stund avekes och lemnades ät sitt öde af de bådal, brödrafolken. -För dessa åter vore Dan-j, marks nationella tillintetgörelse .-en. .den!, största politiska olycka, för hvilken de måj, bedja Gad bevara sig och hvilken de må j; ha alla krafier osparda för att söka hindra. ; Emellertid skulle älven denna definitiva lös: 11 ning erbjuda en fördel framför det pärvaI rande halfbeteoch eefterrättlighetslillstån; det, den nemligen att man åtminstone visste, hvad man hade att rätta sig efter, att man hade saken på det klara och kunde medl afseende derpå ordna sig och taga sina mått, och steg. Hvad nu angår det andra alternativet, atti. Danmark för att vara en sjelfetändig nordisk I stat afskuddar sig det tyska väsendet, att det för att verkligen bevara Slesvig afstår från den bedröfliga och förderfliga illusio1. nen att ega Holstein, så har man hos 028 sedan flera år förgäfves forskat efter något tecken, som häntyder derpå, att den dan-i ska regeringen verkligen bestämt sig för I detta. alternativ, utan hor man: tyckt sig märka en önskan att så länge som möjligt bibehålla ett sväfvande tillstånd, under hvilket hufvädsaken lemnas oredd och oafgjord och Danmarks statelif utgör föremål å eha sidan för utskottsbetärkanden och protoköller i Frankfurt och å den andra för anoteri mellan de europeiska makterna. För vår del hysa vi en ganska stor. personlig akiniag för flera den nuvarande danska ministerens ledamöter, och vi kunna ej annat än föreställa oss att de, vid den poli-Å tik de följt, handlat af full öfvertygelse att de på sådant sätt bäst skulle kunna lyckas j bevara både den konstitutionella friheten och dem danska nationalitetens rött. Vi föreställa oss också gerna möjligheten afatt, då man betraktar sakerna på närmare håll och dels känner det skick hvari de redan voro bragta innan den kom till -styret, dels har närmare reda på de mer eller mindre nödvändiga konsiderationer och personliga intriger inom hofvet och-den högre administrationen, Som möjligen inverkat häm mande på dessverksamhet, man kan ha anjedning att-erkänna svårigheten af dess ställniog och uppgilt och att. den icke så legat på rosor, ait det kan vara anledning förutsätta det blotta nöjet alt en tid bortåt ytterligare få bebålla ministerporiföjjerna kunnat isgå såsom ett hufvudmotiv uti dess undanflykisOch uppskofspolitik. Men vi äre på samma pång pligtiga att säga, att enligt den allmännda uppfattning man här hear af denna ministår och dess politik, genom att på afstånd se dem i sina allmänna hufvuddrag — i fogelperspektiv, om vi så få uttrycka oss — äro de impopulära inom alla samhällets regioner, från den hög sta till den lägsta, ja-genom ett af sina sednaste uttalanden till och med inom kretsar, der man eljest föga sysselsätter sig med politiken i dess detaljer, På närmare håll torde den stora fyndigbeten och virtuositeten i denna ministörs diplomatiska och parlamentariska uppträdande imponera på många; här har denna vidundertiga konst att vrida och sno sig icke framkallat något angenämtintryck. Här på afstånd har det synts, som skulle denna ministör ega en enda ledande princip, den att söka uppskjuta hvarje afgörelse till framtiden, och som skulle den för detia ändamål skiftevis söka att framkalla förboppningar och illu sioner, än på den ena än på den andra gidan, för att sluta med att svika båda. Denna ministårs sednaste störverk, kungörelsen af den: 30 Mars — det parturiunt montes4, med hvilket man af en grefve Manderströms not at den 12 Oktober förlidet år finner att berr Hall redan då sedan en lång tid tillbaka och efter Sett långt förberedande studium var sysselsatt, har icke i nägon mån varit egnad att hos den svenska allmänheten framkalla den föreställningen, att densamma py tagit sitt parti, att det lider till ända med det misstroende, hverpå ministerens hela polit.k och handliveseätt synas vara baserade — misstroende till den rättvisa eaken, misstroende till det danska folket, -misstroende till brödrafolken. Det borde icke förundra någon, om en dylik misstroendepolitik, också alstrar misstroende på alla håll. Utrymmet för dagen nödgar oss att till