Aftonbladet – 2 juli 1863, sida 2

förstått min kallelse; men om jag gråter floder af tårar deröfver, skulle dessa icke mäkta utplåna hvad som är skedt, derföre, bort allt vekligt klagande, ett bättre medel måste jag finna för ait godtgöra hvad som blifvit brutit. På mina mors graf vill jag bedja, och sedan jag der funnit tröst och styrka; skall den Högste upplysa mig om håru jag skall kunna försona hvad jag felat. Hon inträdde på kyrkogården och närmade sig, grafven. Då hon stannade der reste gig någon hastigt, som setat på kullen. Det var en man. Han stod nu midt framför Gurli, med hatten nedtryckt öfver pannan, så att det var omöjligt i detta dunkel urskilja dragen. Gurli hade tagit ett par steg tillbaka vid hans åsyn; men i nästa ögonblick skyndade hon emot honom, stammi nde; Allon I j z Ja, det är Ailon, som här velat invänta din ankomst, för att bjuda dig ettevigtfarvält, sade han med en ton så sorgsen, att Gurlis hjerta darrade. Jag visste. fortior kan, Satt du ieke skulle sofva under Birgersborgs tak, utan att först besöka detta heliga hviforum, och jag tänkte att om det på jorden fanns en plats, der du icke skulle förmå vägra mig din förlåtelse, så vore det på din moders:gral. Jag har derföre under flera timmar setat här ogh afvaktat din ankomst. pan redan i morgon vänder jag ryggen åt Sverge och tager vägen till Amerika. Jag kan icke mera stanna här, jag måste bort; nen jag kunde icke resa utan din förlåtelse. ; ? Allon tystnade. Gurli bemtade djupt ef. ter andan. le anden På det hvita marmorkorspt, liksom för att hålla sig uppe, och Ar efter några ögonblicks tystnar 4