Aftonbladet – 1 juli 1863, sida 2

bort honom; men han förklarade sig vara sångerskans far och ville prompt hafva inträde. Vid dessa ord af den illa klädda mannen vände sig Gurli om för att betrakta honom. Portvakten kände sig, oaktadt den gjorda förklaringen, starkt hågad att köra ut honom på gatan och Gurli ö, pnade just mun för att göra några frågor, då i detsamma lampan i trappan slocknade och någon fattade hennes arm, hviskande med darrande röst: För Guds skull, säg icke att ni vet hvar jeg finnes, det är min far; jag är olycklig om han träffar mig. Ni räddar mera än mitt lif, om ni vill aflägsna honom. Jag skall gerna gifva honom allt hvad jag eger, blott jag undgår hans förföljelser. Gurli igenkände Amys röst. Gurli bad Amy lugna sig och lofvade att aflägsna Teverino; hvarefter hon återvände ned till portvakten, hvilken Teverino nu höll. på att med handkraft göra klart, att han måste upp till sångerskan. Gurli hann i lagom tid för att afböja några våldsamheter af svårare beskaffenhet. Hon ropade till Teverino: Söker ni eignora Teverino, så kan ni icke träffa heone förr än i morgon; men om ni cå infinner er här, så skall hon taga emot er. Jag förmodar att ni talar sannt, då ni påstår er vera hennes far. Alldeles, och derför vill jag genast råka mitt barn, inföll Teverino. Jag är kommen från Amerika, för att få det nöjet se och tala vid min dotter.4 I sådant fall monsieur, följ mig, sade Gurli helt lugnt. Portvakten lemnade trashanken fri passage och denne följde Gurli. Gurli förde honom in i sitt kabinett. Sedan hon stängt dörren efter bonom, förklarade hon att Amy, som fått sig bekant att han var i Paris, redan denna afton lemnat nämnda stad och att han således icke skulle återfinna henne derstädes; men att kon, Gurli, åtegit sig att öfverlemna till honom