Aftonbladet – 30 juni 1863, sida 3

att föras mot sådana män som Thiers, Jule Favre, Marie och Berryer. Inrikesminister Boudet är protestaat. Undervisningsmini :stern Duruy lär vara en man, som vill all . var med undervisningen och troligen skal I ytterligare förbereda dess emsncipation u i presters och upplysningens fienders händer ; Ryktesvis berättas, att 42 batterier artil leri ställas på krigsfot. ENGLAND. Lord Palmerstons organ Morning Post an ser det vara sin pligt att litet emellan varni Ryssland att ej genom de fredliga yttran dena i parlamentet och pressen låta förled sig till den farhga tron, att England på iog: vilkor skall besluta sig för ett krig. Erfa renheten har lärt, att en dylik tro är de säkraste medlet att åstadkomma ett krig Så var det år 1853, då lord Aberdeen an såg en allvarsam brytning med Ryssland fö en omöjlighet, och då de inflytelserikaste tidningarne i England alls icke kunde fatte tanken på ett stort krig. Och samma feno men kunde nu förnyas, säger tidningen, om Ryssland genom en fortsatt barbarisk hämd. politik i Polen drifver det engelska tolkets känsla till det yttersta. Enligt Times börsberättelse skall ordalydelsen af konungens af Belgien skiljedom i den brasilianska frågan vara följande: Vi äro af den åsigten, nit såtiet hvarpå de brasilianska lagarne blifvit tillämpade på engelska officerare hvarken inneburit någon alsigt att förolämpa elier en förolämpning mot den engelska marinen. POLEN. Ryska regeringen skickar städse nya truppförstärkninger till Polen. Under loppet af endast en vecka halva från Petersburg dit atgålt tre infunteriregementer och sex sqvadroner kavalleri, och från de aflägsnare guvernementerna skola tre gånger så mycket trupper hafva anländt, för att intaga de till Polen afgångnas ställe. Ryska tidningar beräkna, att för närvarende siå 150,000 man i Polen, oaktadt de stora luckor, som svär det och sjukdomar, ådrasna genom öfver onsträngningar, gjort i armåönas leder. Afven i Kurland och öfriga Östersjöprovinser äro ansenliga truppmäåssor sammandragna, för att hindra beturade landstigningsförsök. Murawisew i Wilnpa och Berg i Warschau fortsätta ein bödelsregerirg, medan Peters burgskabinettet artigt lyssoar till vestmakternas föreställningar mot deras skräckåtgärder, och ursäkta sig med, att de möjligen i ett och annat hänseende öfverskridit sina fullmakier, för et de dj i framtiden skola få redogöra. Journal des Dehats meddelar efter ryska tidniogen Kiewer Telepraph, att endast i staden Kiew hafva 1658 polacker h ts, biand hvilka godsegaren Pädlewski (fader till den afrättade. Sigismund Padlewski), grefve Arthur Tyszkiewiez, fem bröder Stroiewiez, fyra bröder Liponion o. s. v. Många atde bäktade och afrättade vuro gossar under 14 är. Alia hafva gått med mod och lugn till döden. Murawiews bödelsyxa har duck ännu icke lyckats utrota den i Wilua vaksamma cenralkomit6qa; dennas från ett hemligt bokryckeri utkommande organ 4Frihetens Fana pmanar till ståndaktichet och hotar de noskovitiska blodsmännen med stiänga. re oressalier. Preussiska tidningar medeela ett rykte, som dock tarfvar bekräftelse, att Muawiew blifvit skjuten; enligt ett annatrykte rade en folkhop neatietid iubratit i hans botad, men han sjelf lyckats rädda sig uolan till citadellet. Från Warschau skrifves dep 21, att de f ryska regeringen utskrifva pålagorna icke nåyta, hvadan general Berg savnolikt skall krida ti!l försök att med väld indrifva dem. Debegge skattkommar-embetsmännen Jaowski och Hebda, som öfverlemnat Warchaubankens kassa till. nationalregeringen, ge hafva begifvit sig till Sverge. kretsen Wreschen (preussiska Posen) afva tre personer, kända som handtlangere t ryssarne, pätråliats hängda i Powitzerkogen. Trots den stränga gränsbevakniogen lära nsenliga vapenförräd -r under de sisiförflutna eckorua kommit polackarne tillhanda. Pscudonymen Boncza, som kommenderar ågra hundra man nationalgendarmeri i guernementet Radom och utmärkt sig för ånga lyckliga expeditioner mot ryska koipner, är, enligt hvad som skrifves til erlin, en furst Nicolaus Radzivil. SPANIEN. Fråa Cuevas de Vera uti provinsen Aleria berättas, att en jordbäfning egt rumij erstädes den 10 Juni kl. 11 f. m. Jord-1 salfret kändes liktidigt uti de närbelägnaj äderna Vera, Maxacar och Huercel Overa. en skada som förorsakades var dock ej i etydande, utan inskränker sig till nägra. emnade husmurar och instörtade tak. Ta: et på Cuevas goss-skola instörtade, men ågon egentlig olycka inträffade ej. Inessanta voro iekitagelserna ufi grutvorna det silfver Och blyrika Sieira-Almagrera, varest jordbäfningen visade sig temligen ark. Under betydande gasutveckling stego altersemlingarne i grufvornas djupaste deTr 2 fot öfver sin förra nivå, men föllo ler snart tillbaka till sin normala höjd. id ett djup af 600 till 700 fot kändes rdskalfvet endåst svagt eller alldeles icke, en tilltog allt mer och mer närmore jord jan, ända till den grad, att arbetare, som ro sysselsatta vid gångspel i dagen, frukde aut blifva nedkastade i schaktet. Jordalf.en hafva sedan dagligen förnyats flera inger och den 15 kl. 4 på morgonen inällade en ganska stark stöt uti Vera. BeIkniogen var intagen af förskräckelse och ånga personer föredrogo att vistas i i j l s ften. RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENUM. RBargarectändet