åg, då kapten lät lyfta ankar och gick til sjös. Mattes insåg att han vid dagens inbrot måste pålinna något skäl för sia närvar ombord, då den blef upptäckt, så framt ha icke ville löpa fara att bliltva gatt i land Han borde ovilkorligen ställa sig så atthai fick qvarstanna. Han dukade upp för kaptenen en gansk sannolik historia om att han varit i ett min dre slagsmål, hvarvid han gilvit sin mot ståndare ett knifstygn och att han esmugi sig ombord på fartyget för att i mörkre undkomma polisen som satte efter honom Han bd kaptenen att få följa med denn hvart helst seglingen gick och sade sig vil lig ombord uträtta sådana åligganden ha åexde på sitt träben kunde verkställa. Kapten lät konom stanna. Snart hadeha tagit reda på att farty etskulle anlöpa Eng land och sedan gå till Amerika. ÖOmbor på detsemma voro fiera passagerare, hvari bland en som sldrig lemnade sin hy:tafde enkla skälet att kapten hade nyckeln ti densamme. Att denne passegerare var Gurli ansåg Mattes för en algjord sek, emeda han hade sett alla de andra. Komna till engelska kusten ankrade far tyget en mörk och regnig afton — Alia pas gagerarne ombord sofvo, men Mattes vakad och spejade. Stora slupen gjordes klal Mattes såg kaptenen komma upp bärande e qvinnoskepnad insvept i flera kappor. Ho fördes ner i slupen hvarefter den salte u fcån fartyget. Utan att förlora ett ögonblicks tid, halad sig Mattes ned i jollen, som låg på andr sidan om fartyget, och landade samtidigt me stora slupen på engelska kusten, -ehuru et stycke ifrån det ställe der denne sattiland En vagn väntade vid siranden och i de