Aftonbladet – 29 juni 1863, sida 3

Rättegångsech Folissaker. Fofrättens utslag i åtalet mot generaltullstyrelsen. Vi meddela här nedin ett transsumt af detta hofrättens utslag, hvaraf man finner att generaltullstyrelsen blitvit från allt ansvar frikänd i tre af anklagelsepunkterna, ehuruväl hofrätten ansett styrelsen i det ena fallet hafva oriktigt förstått en paragraf i sin instruktion; men attstyrelsen 1 en fjerde punkt blifvit fälld till ansvar. Trenssumtet lyder som följer: K. M:ts och rikets Svea hofrätts utslag uppå de emellan advokatfiskalsembetet här vid kongl. hofrätten, å ena, samt hr genaltulldirektören, f. d. statsrådet, riddaren och kommendören af K. M:ts orden Johan Fredrik Fåhreus äfvensom ledamöterna i kongl. generaltulistyrelsen hr departementschefen, kommendören af kongl. Wasaorden Israel Tanvon och hr departementschefen, riddaren af K. M:ts Nordstjerneorden Carl Joachim Leonard Fyrvald, å andra sidan, vexlade skrifter i anledning af det åtal, som efter remiss ifrån rikets stönders hr justitieombudsman blifvit af extra ordinarie fiskalen här vid kongl. hofrätten Johan August Wallensteen, å advokatfiskalsembetets vägnar, emot kongl. generaltullstyrelsen anstäldt för det att dels en bokhållaretjenst vid Stockholms packhusinspektion och en kustchefsbeställning blifvit genom utnämning af J. A. Reeta till den förra och C. A. Hansson till den sednare befattningen tillsatte, utan att, i enlighet med föreskriften i 6 Ss af den för kongl. generaltullstyrelsen utfärdade. instruktion af den 15 Juli 1825, ledigheten af dessa tjenster varit genom anslag kunfra dels, ehuru tullförvaltaren i Sölvesborg, riherre Göran Adolf Jacob Åkerhjelm blifvit förvunnen att i Maj månad 1859 hafva till vederbörande godsegare utlemnat tullbehandlade varor innan föreskrifna töllafgifter blifvit derför erlagda samt uti 169 8 af det för tullverkets tjenstemän gällande reglemente af den 1 Oktober 1831 förlust af tjensten vore bestämd såsom på: följd för ett sådant förfarande, kongl. generaltullstyrelsen likväl inskränkt den friherre Åkerbjelm härför ålagda bestraffning till allenast förflyttning till annan befattning inom tullverket, dels ock, oaktadt hos kongl.: generaltullstyrelsen blifvit anmiäldt att, då i Oktober månåd 1857 inspektoren vid Dalarö tullkammare friherre Johan Carl Liljencrantz i lifstiden, i anseende till erhållen två månaders tjenstledighet, till den förordnade vikarien öfverlemnat tullkammaregöromålen, någon ordentlig inventering eller redovisning för omhänderhafda tullmedel icke egt rum samt de omisskänneligaste liknelser dertill, att bemälde uppbördsman dervid häftat i propriebalans, sig yppat, någon påföljd icke drabbat den eller dem, som i berörda hänseenden gjort sig till öfverträdelse af lag och gällande föreskrifter skyldiga, genom hvilket af Kongl generaltullstyrelsen i afseende å friherre kerhjelm vidtagna förfarande samt den kongl. generaltullstyrelsen i sista delen af åtalet till ast förda uraktlåtenhet, kongl. generaltull-tyrelsen skulle, enligt hvad justitieombudsmannen i remissen förmenat, åsidosatt den för kongl. generaltullstyrelsen gällandeinstruktions föreskrifter om tullförfattningarnes kraftiga bandhafvande för tullinkomsternas uppbörd och redovisning samt hvad allmänt gällande lagar och författningar uti hithörande ämnen stadgade äfvensom på öfverseende med tjenstetel och törsummelser gfvit exempel, som föga egnade sig att hos underordnade inskärpa eller vidmakthålla aktning för lag och tillbörlig uppmärksamhet på tjensteplipters noggranna fullgörande. Gifvet i Stocke olm den 22 Juni 1863. Kongl. hofrätten har de vexlade skrifter sig föreiäsas låtit samt af handlingarne i målet inhemtat, delsatt — — ——— ————— ——— -—-— —— — -—-— o— — — — tr -nu och som, såvidt hanålingarne :i målet utvisa, anledning icke förekommit dertill,att kongl. generaltullstyrelsen skuile underlåtit någon densamma, till följd af Schässlers sistomförmälda anmälan om förment brist af tullstatens pensionsinrättning tillkommande medel vid Dalarö tullkammare för September månad 1857, åliggande åtgärd, varda hr generaltulldisektören Fåhreus samt hr departementschefen Tauvon och hr despartementschefen Fyrvald från åtalet, i hvad det erörda omständighet afser, befriade; äfvensom, vid det förhållinde, att friherre Liljenerantz, då han i Oktober månad 1857 till Schussler öfverlemnat tullinspektorstjensten vid Dalarö, icke kan anses hafva häftat i uppbördsbrist, kongl. hofrätten anser den omständighet, att kongl. generaltullstyrelsen ej ålagt friherre Liljencrantz och Schässler någon påföljd för deras vid berörda tillfälle ådagalagda förfarande, hvarigenom skada icke inträffat, ej vara af beskaffenhet att till ansvar för kongl. gencraltullstyrelsen förunleda ; ceh ehuru, beträffande den emot lkongl