lemrade först vid nitton års ålder läroanstalten och kom hem till Stewart. Flickans lynne var i högsta grad sjelfständigt, Stewarts åter despotiskt, så att någon harmoni dem emellan omöjligt kunde uppstå. Härtill kom att den fordne slösaren blifvit en siräng hushållare, som ständigt talade på hvad Elisabeth kostade hohom, något som gjorde att hennes vistande i hemmet icke kunde vara annat än oangenämt, isynnerhet som Stewart i sitt sätt mot henne hade något kallt och främmande. Elisabeth föreglog Stewart attsåsomlärarinna få söka sig en plats i någon ansedd familj. Ifall han beviljade hennes önskan, var hon sinnad att åt honom afstå den årliga inkomst hon åtnjöt från: Amerika. Stewart gick med etörsta nöje in på förslaget, och Etisabeth kom till lord J—s, för att uppfostra deras enda dotter. Hon innehade denna plats i fyra år, då den unga ladyns edukation aneågs fulländad. Elisabeth erhöll vid den tiden ett tillbud af Falkensterns kommissionär att resa till Sverge och blifva guvernant för den rike mannens styfdotter... Hvad som följer, känner jag, inföll tant Catharina; men nu ville jag veta hvad som förmådde Stewart att erkänna, det Elisabeth icke var hans barn? uDen egna fördelen, sade Walter skrat: tande. När Stefan genom Mattes lyckades få reda på Gurli och med detsamma äfven Esther, berättade denna sednare för honom sin lefnadshistoria, hvarpå det icke blef särdeleg svårt att förmå Stewart erkänna; det Elisabeth var det barn han köpti Amerika. Stefan visste att för den snikne mannen så framställa saken, att han för sin egen nytta fann det tjenligast att erkänna sanningen. Elisabeth skulle åt sin fosterfader återbetala allt hvad hon koståt honom i uppfostran och derjemte gifva honom en summa derutöfrer. förts öljer)