iter vid denna sammankomst fäst förhoppningar om den heliga alliansens återupprätande. Den officiösa Österreichische Genealkorrespondenz har emellertid tagit sig anedning att väl indirekt, men tydligt förklara detta för ea löjlig orimlighet. Österrike tänker ej på någon skilsmessa från vestmakerna. De sednaste underrättelserna från Paris och Petersburg låta temligen tillfredsställande för verldsfredens upprätthållande. Förhällandet mellan Preussen och Frankrike blir, hvad de officiösa bladen än må säga, allt mera spändt. Man gör sig mycken möda att försäkra, det grefve Goltz afreea från Paris på permission, för att begagna baden i Kissingen, alldeles icke har någon politisk avledning. Men hela verlden vet, att grefve Goltz och hr von Budbergs ställoving i Paris är mycket svår. Detta kan ej väcka någon förundran hvad det preussiska sändebudet angår, då man känner hr von Bismarcks stridiga instruktioner, hvarom debatterna i kammaren rörande Februarikonven: tionen upplyst. En större talent än grefve Goltz skulle ha svårt att med värdighet representera en politik, gom desavuerar en nyligen med mycket öfvermod och junkerlig skrytsamhet alsluten konvention; men icke förty i tysthet erkställer densamma medelst allt möjligt bistånd åt ryssarne och ötverallt systematiskt arbetar på sin egen isolering. Utsigterna här i lar.det äro säledes såväl i den inre som den yttre politiken temligen dystra. Jag måste sluta med den originella tröst, som en genom Berlin resande utländsk statsman gaf en af sina bekanta, en liberal preussare. Den liberale klagade öfver reaktionens allt högre och högre siigande makt. Statsmannen förmanade till tålamod och sade: När jag var i Rom, varnade mig vanligen -minvärdinna, då jag gick ut, för oxarne, hvilka i Rom drifvas kring gatorna, och ropade efter mig: Monsieur, prenez garde aux buffleg, laissez passer les buffles! Följ ni gamma råd, laisses passer les buffles de la rgaction! En bättre tid skall komma, och kanske förr än ni vågar hoppas det! Kö