SMÅ SS USVEUREF, UTV UVA BYS, Ce der väl populära föreläsningar skulle hållas öfver de föremål, som, med dr Hambergs samlingar till kärna, här skulle inrymmas. Ehuru detta ej kom till stånd fortfor dock dr HamI berg att öka sina skatter, så att de nu befinna sig ett skick att i ännu högre grad än förut kunna förverkliga den idd, som så länge sedan framkastades, men ej ännu blifvit fullt utförd. Enligt den upprättade katalogen består denna samling af tvenne afdelningar, den allmänna och den svenska. I den förra finner man I Mineralier, II Naturalster ur växtriket och III ur Djurriket. Mineralierna bestå ej allenast af stuffer af de olika species med deras användning (såsom t. ex. Cinnober, deraf beredt qvicksillver, folieradt glas, termometer-bergkristall, qvarz, materialier till glastillverkning, olika slags glasmassor samt fabrikater af glas, från fönsterglas till schalnålar af glas c c) utan jemväl de olika bergarterna i våra klippor samt prof af de geologiska formationerna i vårjord. Växtföremålen äro ordnade efter de naturliga I grupperna, så att af hvarje familj finnas de Tför menniskans behot vigtizaste produkter I både i deras ursprungliga och förarbetade I skick, under olika stadier af deras framI bringande till handelsvaror eller fabrikater. Så t. ex. finna vi under n:o 88 papaverace en planch af vallmoörten, der fröhos och frön, olja deraf, vallmokapslar ristade I för att erhålla opium från olika delar af jorden, träsnitt, som föreställer denna process pipor hvarmed opium rökes och plausch, som föreställer det inre af ett opiumhbus i Siam. Under n:o 46 finner man sockrets historia, från sockerröret till socker i olika grad och former af sin beredning, jemte rom, rom-essence och konditorivaror med dertill börande, ofta beklagligtvis begagnade, giftiga färger och omslag. Under p:o H finna vi bomullsväxten med dess frön och ull af olika varieteter, bomullstråd, väfnader, spetsar, artificiella blommor, bomullsvadd, bomullskrut! Det skulle i sanning bli allt för långt att vidare anföra, huru man i detta museum har tillfälle att se om ej allt, dock det mesta, det vigtigaste af de ämnen, hvilka naturen så frikostigt från jordens alla delar gifver 088 till nytta, nöje och helsa. Men dessa ämnen äro här så ordnade, att man med en en enda blick ser hela deras historia, så att vi finna å ena sidan naturens omätliga rikedom i att gifva, å den andra menniskans beundransvärda förmåga att använda ochi förarbeta. Den svenska afdelningen är något, som ej allenast är nytt i vårt land, utan ock nytt för detta museum. Doktor Hzmbergs me: ning synes hafva varit att på ett ställe sammanföra och efter de särskilda provinserna ordna hvad som för hverje land af natureller konstprodukter är egendomligt eller anmärkningsvärdt. Lappland är här rikt representeradt af sin jernmalm från Gellivare, infusoriemjöl från Lycksele, renhud med horn, töm afrenhud, tråd af rentarmar, lappkåta med stötlting, skidor med rännstaf, björnspjut, ackia, tåg och kors af granrötter, träsked, tobakspung, rock af mössa, pulka, pjeksor, flaska och silfverarbeten samt prydnader. Från de andra trakterna finnas likaledes ortens mineralier, förnämsta vegetabiliska produkter, konstoah slöjdalster, klädedrägter o. 8. v. Det hela är, om man så vill, ett etnografiskt museum öfver vårt land, men af stor omfattning, ehuru ännu knappast mera än påbörjadt. Det behöfves ej att vidlyftigt påpeka af hvad vigt för den allmänna och enskilda undervisningen, af hvad intresse för det blotta betraktandet en samling af denna beskaffenhet är. Med den kunna tusende lärdomar hastigt och fullständigt lurendrejas in i sinnet, demförutan blir hvarje inhemtande af kännedom i dessa ämnen om ej omöjligt, dock förenadt med svärigheter. Hvad skall nu måhända blifva dessa dyrbara, i högsta grad värdefulla samlingars öde? I tiotal af år har doktor Hamberg på deras hopbringande, förökande, törvaring och ordnande kostat tid och summor, som för en enskild äro alltför betydliga. Det har endast kunnat ske till följd af ett nit för det allmänna bästa, som, beklagligtvis, ej hör till tidens hvardagligheter. Men äfven ett sådant nit kan tröttna af brist på erkännande och understöd. — Mau har sagt oss, att en motion ligger på ständernas bord att för en högst måttlig summa för statens räkning inköpa dessa samlingar och sedan fördela dem, och vi draga i ett ögonblick i tvifvel att de män, som åt vårt lands materiella utveckling enslagit millioner, åt undervisnin gens befrämjande i våra bygder anvisat angenliga summor och nu sednast med ett par tiotusental rdr understödt en berömd och snillrik kostnär att i dess fosterland fästa ett af de ryktbaraste alstren af inspiration och skapareförmåga, skola draga i betänkande att votera halfva denna summa för bibehållandet i hufvudstaden af skatter, som för kommande år skola notgöra dess prydnad och ett verksamt medel att här befordra insigterna i naturens förhållande till menniskans lekamliga och andliga behof. En gång inköpta för statens räkning, skulle det visserligen vara väl om de kunde eammanhållag för att utgöra kärnan till ett museum af samma slag som detta, men af större dimensioner. Men det torde vara skäl att ej öka antalet af härvarande vetenskapliga institutioner med deras behofaf fortsatta anslag till hus, embetsmän och utvidgningsmedel, utan hellre förena det med förutvarande inrättningar, t. ex. riksmuseum för det vetenskapliga och slöjdskolan för det mera merkantila eller tekniska. Härigenom skulle deras fortvaro och förökande samt deras begagnande och begagnelighet (vi erinra om att t. ex. populära föreläsningar i hithörande ämnen omöjligen kunna med någon utsigt till gagn hållas utan tillgång till dylika materialier) allt mera försäkras, på samma gång som staten ej mera än nu behöfde göra någon uppoffring för dem, och de för många kommande år fortfara att gagna den kunskavsälskande och kunskapssökande allmänheten, samt bära vittne om ett nit, hvilket ej ekydde möda, arbete och kostnad för att åvägabringa ett godt utsäde för en god skörd i det kära fosterlandet. (GG i N0N27ÅTNT5 XWXHHXH-PP AC ATEA P Pn ÖNA a sd MM FA HH VW MN Co PÅ rr Ar Kr Bs