ÅRET OM, Läsning i den husliga kretsen. Sedan en aktad tidning i sin recension öfver ofrannämsda tidskrift gifvit en större offentlighet ät anmärkningar öfrer ett missförstått yttrande i samma tidskrifts anmälan, nemligen det, alt redaktionens mening icke är att skrifva för att bilda åe.., torde en lika offentlig förklaring öfver anledningen till samma yttrande vara så mycket mera berättigad. som redaktionen här till en del fått plikta för hvad förlågsaren brutit. Det lärer icke vara allmänheten alldeles obe kant, burusom på olika tider uppstått en och annan tidskrift, redigerad af fruntimmer, hvilka deis troligen ansett sitt kön behöfra bildas, dels trott tidskriftens framgång säkrast vinnas genom att göra den lå oria, införa undervisande uppsatser, tankar om qvinnans sociala förhållanden o. s. v. Betta sätt att redigera tidskrifter kan väl icke alldetes utan skäl kallas att .skrifra för att bilda. Då nu redaktionen af Året emp, heldre arbetade i annan riktning, och ansåg en god och lätt läsning biifra för fami!jekret:arne mera välkommen; hvad var då naturligare, än att hon, genom ett bestämdt uttalande af denna sin afvikelse från den vanliga planen, sökt betaga allmävsheten dess förutfattade mening om fruntimmers-tidskrifters tendens. Sätten att uttala sina åsigter kunna vara olika; man valde det som förläggaren föreslog, såsom det der ansågs i få ord uttrycka hvad man önstade göra bekant. Att hvarken redaktionen elier förläggaren förnekat det bildnirgsmedel, som ken och bör förefinnas i hvarje god läsning, äfren af lättare slag, det terde tillräckligt framgå af anmälan i sin helhet, om man gör sig besvär att läsa den; men förlägga:en får för sin del hemställa, om det icke är tiilrächligt stor skilnad emellan det indirekt bildande i dessa för de bildades nöje skrifaa arbeten och det direkt bildande i de uppsa:ser, hvilkas ändamål är att vara instruktiva, för att han kunde hafva skäl att tro, det allmänheten utan vidare fingervisning skulle rätt fatta orden att icke skritva för att bilda. Ått man skullo kunna antaga det intet biidande skulle få inträde i tidskriften, derföre att ändamålet icke var att gora låsarinnornas bildning till en hufvudeppgift, det var förlägsaren verkligen omöjligt att på förhand beväkna; derföre kar ban bestridt den meremnämnde punkten, och derföre anser ban sig innu ega skäl att låta betoningen gälla hvad den kan. Stockholm den 22 Juni 1863. siefrid Flodin.