Aftonbladet – 20 juni 1863, sida 3

farande beredd att beslämma eina handlin; gar efter noninterventiovens grundprincip. Uti polska frågan, yttrade min:stern der. eiter, bade Itahen ej kuunat stå såsom overksam åskådare. Då det deltagit uti underhaudlivgarne, så hade det ätven måst värna sina principers och nstionella intres. sens ståndpunkt. Denna ståudpunkt hade ohfvit oryggligt bibehållen uti de diploma iska handlingar som utgått från italienska regeringen. Ministern uttalade slutligen sitt ogillande öfver de inre revolutionära ogitationerna, och anmärkte att It:lien ej forttarande kan förohfva en hard för oa;bruten revolution midt sbland ordnade förhållanden och med en xonstitutionel regering. Om Italien genom sin förträffliga iore organisation visar att stalienska enheten är ett faktum, som ej kan äter göras om intet, så skulle det påskynda nationalitetsfrågans lösning. Den 7 dennes firades i Neepel författe ningsfesten med stor högtidlighet och än. förelse: Alla gator hbvimlade af glädtgt stämda medborgare af alla klasser, särdeles på sträcken från Castell del Nuvo ända till Mercellina, der man äskådade täflingsrode den på sjön. Hela Neapel hade så att säga skyndat till stranden, för att njuta af det iotegande skådespelet aftusentals flaggpryds da båtar samt de midtibland dem kryssande ångbåtarne, med deras af passagerare fullpackade däck. Sedan prisutdelningen -kett bland de med jubel och hurrarop firade segrarne, drog sig folkwmasssn till den praktfullt illuminerade, Villa Reale, hvarest garibaldibfroier uppstämdes och de mest entusiastiska. lefverop höjdes. för konung Victor Emanuel. Den frisiunäde: presttöreningen höll ett högtidligt Te s:eum den fordna jesuiikyrkan, -Underrättelserna från provinserna om författningstesiens firånde vorö icke mindre tilltretaställande. Afven uti Palermo och Messina hade denna dag firats med stor hänförelse. ANERIKA. Amiral Foote skall aflösa amiral Dupont uti kommaudot öfver den sydatlaniska eskadern och commodore Lardner etter.räds amirel Wiikes i kommandot ölver den vertindiska eskadern. Wilkea skall vara nmfskes dad i följd af lord Lyons föreställningar Washington. . Unionsregeringen vill (cr narvarande vidmakthälla de vänskapliga förs hällandena till England. Från Neworleans inberättas att en fäkta ning egt rum den 22 Mej vid Port Hudson Plains, 4 mit bortom Port Hudson, meiltn en del af general Banks trupper, under goöneral Augurs befäl. och rebellernas förposier. Striden varade i 9 timmar och slutade med rebelleroas nederlag och återtåg. Univuss trupperna troddes tillämna ett antall mot Port Hudson, hvars gurnison bestod uf 10,000 man, hvilka. dock hade brist på lifsmedel, Från Cincinnati berättas, att öfversten Cor: vyn med en afdelning unionstrupper den 27 Maj elagit general Roddi vid Forence utd Alabama , samt tillfångatagit 8 off:cerare; 100 soldater och 300 negrer eamt ei5trat 100 muläsnor. Öiverste Corvyn tågäde der efter norrut och förstörde flera jerogjäterier och qvarnar. General Hunter hade underrättat de kon.edererade staternas president, Davis, att om nen. ej återkallar befallnipgen att låta at. ätta alla de hvita officerare, som kommenlera negerirnu:-per, så snart de råka i fånsenskap, så skall Hunter såsom repressalier åta afrätta ella rebelloff eeräre och slafhålare som falla i hans häuvder. Från unionsgeveralen Hooker och rebell.eneralen Lee hade inga nyare underräkeler ingått. General Burnside hade låtit militäriskt beätta tidningen Chicago Times redaktionsokul och tryckeri för att hindra tidningens idare utgifvande. Mean beferide konflikter nelien folket och militären i anledning af enda åtgärd.