Aftonbladet – 19 juni 1863, sida 3

RESANS strömer, Nicolas Sahleren, direktör i Ostindiska kompaniet, hade såsom grosshandlare i Gö.eborg samlat en ofantlig förmögenhet. Sesan han 1750 erhållit konungens tillåtelse att besitta säteri-jord — ett privilegium som då ensamt tillkom adeln — inköpte han stora gods i Halland, Skåne och Elfsborgs län, på hvilkas förbättrande han nedlade ofantliga summor. Emedan Sahlgren icke egde någon son öfvergick dun stora förmöoenheten till hans begge döttrar, som blef. vo gilta med hans bästa väns, kommerserådet Jonas Alströmers geöner, Augast och Clas Alströmer. I sitt 1774 upprättade testamenta förordaade han, att derest hans bröstarfvingar utan afkomma utslocknade så skulle säterierna Gädevadsholm och Dahli Halland med allt underliggande trälee, afvel och lösören, efter K. M:te nådiga välbehag gifvas åt någon kommendör af Wasaorden ?) tillbe sittning och nyttjande för sin lifstid, emot det att en tiondedel uti afkomsten skulla till ordenskassan inbetalas. Dernäst angiog han i lika fall och på enahanda vilkor, sä: teriet Koberg i E!fsborge län med 4ess gods, afvel och lösören till benådniug af konvngeu för någon riddare af Weasaorden; och vidare anslugs säteriet Stora Althem Yfordna konungasätet vid Göta Elt den tid hela landskapet har detta namn till en lifstidsförläning af K. M:t åt någon för flit och kunskap i landthushållningen förtjent man, äl. ven med en tiondedels afgift årligen af iukomsten till ordens kassor. Wasaordenskapitlets ledamöter hafva således ett stort och inkomstbringande lefnadsmål, ehuru, menskligt sedt, utsigterna för detsammas uppnående äro ganska svaga, enär testatora brösterfvingar fortfarande äro ganska talrika och mycket lifaktiga. Kort tid efter det ofvannämnde förordnande upprättades, donerade Sahlgren (den 10 Juni 1774) Östadsgård i Eifsborgs län, 7 mantal säteri, 14 mantal frälse jemte sågoch mjölgvarnar samt andra lägenheter, äfvensom räntan af Sen tunna guld4 som i bunken insattes, allt i ändamål att vid Östad skulle anläggas och everldeligen underhållas ett barnhus, der ej yngre barn än af 5 ärs ålder finga intagas, och till 13 eller högst 18 ärs älder uppfostras och undervigas uti flera landthushållninge.s grenar, men isynnerhet uti jordbruk, boskap-sköteel och planteringar.4 Testators antydda atsigt härmed var att dessa ynglingar skulle med tiden kunna sprida bättre kunskaper i jordbruket Sskildt från fördomar och sagovllor4, Verkställigheten af detta förordnande uppdrogs åt mågen, kanslivädet Alströmer, som sjelf uppgifvit ooh utarbetat planen till stiftelsen ). De första barnen antogos 1778. För deras undervisning i läsning, skrifatng och enklare räkning anställdes en skolmästare; en enickare antogs för att undervisa i slöjd; en trädgårdsmästare för undervisning i alla slags planteringar, frukuräds, rotfrukters och köksväxters sköteel: spinnerskor och väfverskor förskatfodes från Ångermanland, för att vädervisa i spånad och väfnad, hvartill både lin, hampa och nässlor skulle användas, Inrättvningens föreståndare, ekonomielektorn Rothof skulle i den mån barnen växte till i älder och krafter undtrviea dem, dels i det praktiska af jordbruket, dels uti Yalla tama djurs ans och skötsel, men isynunerhet boskapens, fårs och getters, hvarföre der äfven underhöllos, utom särekilda boskapsslag och arbetshästar, spanska och engelska får, anvgoriska getter och kattor, åsnor och mulåsnor samt elgar, Lärlmgarne skulle i mån af sina krafter äfven deltaga i arbetena, och slutligen skulle godsets kamrer undervisa dem om svenska hemmanena olika beskaffenhet, fördelar och beskattning och de för deras häfd och tillbörliga akötsel utkomna lagar och författnimsrart, Vi hafva så vidlyftigt redogjor: P3r lärovnstaltens plan, derföre att den. ojäfaktigt bevisar huru långt de män om uppgjort densamma voro framora Br, tid. Emeliertid afled Rothof 1787, Clas Alströmer hesnsöktes af bekymmer och kroppsplågor, särarne råkade i osämja, den ytire Msnållnivgen vanvärdades, och vid slutet af 11780-talet befanns inrättningen fördjupad i Iskuld till Sahlgrenska kontoret, som vid dess upplösning måste gäldas. Inrättningen reorganiserades 1792 med den verkan att den 1798 återigen var Xi full gång fastän icke icke då ännu Suti den höjd, hvartilt den framdeles skall bringas4. Då intättningen tillftörne icke kunnat underhålla mer än 40 I barn, hade antalet 1796 redan ökats till 60, prEmMib inde rt Bom och skulle ytterligare kunna ökas till 100. I den nya planen ingick att största delen af hufvudgärden skule bortarrenderas, så många barn sora möjligt vore underhållas ioom huset, godsets bönder frikallas från alla skawer och dagsverken vid gården, mena i det stället skulle bvarje innehafvare af 4 hemman uppfostra, föda och kläda ett barn. Otvifvelaktigt blifva barnen på detta sätt allra bäst uppfödda och vanda till bond: arbeten, fastän den förfining, som med första försöket ämnvades, till en tid måste å3idosättast, yttrar doktor Pehr Dubb i sitt åmianelsetal i vetenskapsakademien öfver Olas Alströmer. I hvad skick läroanstalten sedermera hållits, känna vi icke, emedan någon redogörelse för dess verksamhet, så vidt vi kunnat erfara, icke har offentliggjorts. -Donationsbrefvet innehåller att den uärmaste uppsigten öfver densamma skulle tillhöra testatora bröstarfvingar, och på denna grund utöfvas ofdessa uppsigten. och sedan flera år tillbaka af friberre k Als:römer, på hvars intrassa för och uppfattning afläroanstaltens bestämmelse densammas verksamhet till en stor del beror, Emellertid har en aflondshötdingen i Elfghöggs län, grefve Erio Sparre nyligen vidtagen åtgärd fört uppmärssamheten :å läro. anstalten vid Östad. Bemälde grefve har ) Då Gustaf III instiftade Wasaorden 4772 blef Sahblgren i det först hållna ordenskapitlet till kommendör af denna orden utnämnd. 49) Denna stiftelse är i hög grad märkvärdig tfven derförg, alt den bef beslutad och kom i verksamhet tidigare? än i något annat land. sColonies Agrigcles de medciants, jeunes detenn? Ornhalaa ot anfar a ten edok Imvitta lan