Aftonbladet – 18 juni 1863, sida 3

Juni var Boncza i Raclawice, dit han ankond,: mit från Sancygniew. Ryska trupper från Miechow ooh Proszowice begåfvo sig dit, men då var Boncza i Slaboszow. Den 10 voro ryska kolonner stadda å marech för uppsöka honom. På Sandomirs och Radoms områden har Czachowskis kår förstärkt sig: med Lopackis afdelning och befi ner sig null. i södra delen af detta guvernement. Ikretsen Lublin har Lelewel den 5 dennes haft en lycklig strid i skogarne vid Janow. Il: de vestra kretsarne at detta guvernement : befinna sig några mindre afdeln ngar, öfverl. hvilka Rucki. Wisniowski och Koskowskil. föra befäl. Från Podlachien vet Czas blott( att en insurgentkår belinner sig i närheten ! af jernbanstatiouen Lapy. I guvernemen-li tet Plock skall Sokolnicki vara sysselsatt : att organisera de r ycket förminskade, men ji ingalunda tillintetgjorda afdelningar, öfverli hvi ka Mystkowski och Fritsche fört befälet. Is I Augustwowo, der Andruszkiewicz är befälhafvare, uppehälla sig, utom många små afdelningar, äfven Suzms, Wavwras, Hlaskos : och Brands större skaror. I trakten at Kaliseh skola insurgenterna efter de mör-! dande striderna vid Choz och Rychswol, vändt is sig mot öster till Sieradz. Der äro nulhi Stupski, Taczanowski och Oxinski öfverbe-l tälbafvare. I Lithauen uppräknar Czas flera j: cheter för större kårer, såsem Albertynski. Muckiewicz, Jablonowski, Wislocuch och Czarnopolskis (pseudonym). Kraftigast skall resningen uiveckla sig i Samogitien. Den 10 dennes föreföll åter en häftig strid vid Ign:cewo mellan ryska trupper och en lika stark insurgentkår. Segern var denna gång afgjordt på polackarnes sida, och ryssarue ledo ett fullständigt nederlag. Mer än ett hundra sårade och döda ryssar ha bhfvit förda till den närbelägna staden Konin. Striden varade nästan hela dagen ifrån kl. 3 på morgonen. Genom ett kejserligt dekret bar blifvit förordnadt, att alla katolska tjenstemän i Lithauen isom 14 dagar skola förflyttas till det inre Ryssland. Från Warschau berättas att storfursten Konstantin cCagligen bekommer de utländska tidningarne i ett till honom adresseradt, försegladt paket. som han ailtid sjelt öp, nar, för att vara förvissad om att ingen underrättelse af vigt undanhälles honom, på sätt förut ofta skett. En dag ankom paketet och öppnades; allt befanns i sin ordning; men då storfursten började läsa sina tid niogar, fann han ett exemplar af den pol. ska nationalregeringens tidning Ruch för samma dag instucken blaud de öfriga. Huru den polska tidoingen kunnat insmugglas i ett paket, som ankom försegladt utondands ifrån, har man, trots de noggrannaste under sökningar, ej lyckats utspana. ITALIEN. Uti representanikammarens session den 12 dennes interpellerades regeringen af representanten Machi om förbällandet till Rom och regeringens ställning till poiska frågan. Utrikesministern lofvade nästa session be-l, svara dessa interpellationer. ; Unita Italiana berättar, att den fruntimmersdeputation, som infunnit sig hos konun gen för att bedja om nåd för de vid Aspro monte tillfångatagna garibaldisterna, icke blitvit mottagen af Vietor Emanuel. En mängd krigsmaterialier hade de sednaste månaderna blifvit afförda till Ancona. för utrustande af de gamla fästningsverken derstädes. På de nya arbetades med största ifver. Italienska sändebudet vid ryska hofvet. grefve Pepoli, kade talat med furst Gortschakoff till förmån för de i Polen tillfånga tagna ialienare, som deltagit uti frihetsstriden. Efter några spetsiga repliker hade ry ska ministern lotvat att italkenarne skulle behandlus med mildhet. Fursten skall äfven halva uppfyllt sitt lölte. En berättelse at: italienarse blifvit frigifna är deremot oriktig, men man hoppades dock att de snar: skulle erhålla sin frihet. Grefve Pepoh kom mer bloit i det fall att återvända till Pe tersburg, att czaren antager de europeiska makiernas förslager. Han tror dock icke på en sädan utgång af de diplomatiska underhandlivgarne. Det vore dock möjligt at: Ryssland visat sig mera krigiskt mot diplomaterna, än det i verkligheten är. Från Tutin skrifves den 10 Juni: De handlingar rörande romerska frågan, som biitvit meddelade parlamentet, hafva här gjort eti ofördelaktigt intryck, och diskussionen ho tar att blifva stormig. Tidningarne, till och med moderata och ministeriefla blad, såsom Opinione, angripa redan Frankrike och an xlaga det oförtäckt för delaktighet i den påflica regeringens beteende mo. Italien. hvilket på sednere tiden varit sådunt, ati det skulle hafva haft till följd en krigsförklaring, så vidt ej denna innefattat en brytning med Frankrike. Att utötva repressalie: går ej heller en, ty itslienska regeringen kan icke, såsom hr Nigra ganska rik-l4 tigt anmärker i sin depesch af deu 23 April, göra romerska befolkningen ansvarig för påfliga regeriogens handlingssätt. Den mi nisteriella Opimone yttrar: SVi vilja bannlysa hvarje ta ke på franska regeringens medbrottslighet, men vi kunna ej underlåta att fräca: Hvarför skulle en makt, som be: skyddar påfven mot hans egna undersåter, ej vara stark nog att ingilva denna aktning för de internationella pligterna. TURKIET. En medlem af revolutionskomitn i Warschau, Krzeczkowski, hade ankommit tili re ee on a md as oc ee km me Må ut JR vh FJ KJ PR -Ån färg jr RA KR VR NN An — met rm RR RR ) j NV Alb. on at