Aftonbladet – 18 juni 1863, sida 3

af f. fästningsbastionen Nyköping; n:r 111; tillstyrkande upplåtelse till Stockholms stad at kronans mark för anläggning af Strandgata mellan Nybron och Fred ikshot; n:r 113, dito dito, af en del utaf läg nheten Stallmästaregården, för anläggande af en lastbrygga vid Brunnsviken; n:r 113, dito upplåtelse till jernbana från södra stambanan till Landskrona at viss del af kronans dervarande fästningsverk, samt n:r 114, afstyrkande annat sätt för utgörande af räntepersedeln hö inom Westernorrlands län. Likaledes föredrogos och biföllos utan diskussion ckonomiutskottets betänkande n:r 120, afstyrkande föreslagen omarbetning af taxan för transport å statens jernvägar; nr 121 dito motion om upphäfvande af manufakturdiskonten ; stats-, lag. och ekononmiutskottets betänkande n:r 30, atstyrkande målskjuiningsöfningar i alla socknar och beväringens deltagande deruti, samt befrie!se från beväringsmöten; n:r 31, tillstyrkande K. M ts proposition om tillägg i förordningen om allmänna beväringen, och n:r 33, afstyrkande motion om drawback å bränvin. Borgareståndet. Fortsattes behandlingen af ekonomiutskottetg betänkande n:r 119, angående handelsoch näringslagstiftningen ifrån och med 10:4e punkten, I denna punkt tillades på förslag af hr R. Trä gårdh orden utom marknaden näst efter ordet direkt. 1l:te. 12:te och 13:de punkterna godkändes. hvarefter man kom till förordningen för idkande af fabriksoch handtverksrörelse. De 3 första punkterna godkändes; vid 4:de punkten uppstod någon diskussion. I punkten stadgas att rättighet till idkaude af handtverk c må tillkomma hvarje svensk medborgare som eger gud frejd. Dessa sista ord gillades ej af here Fahlhem, Muren, Henschen, Lemchen och Börjeson, som ansågo att straffet för eu begänset brott ej borde sträckas derhän att man hinrade brotisliogen från att ärligen sig försörja. Det straff lagen på honom tillämpade vore en försoning för hans brott. om hvilket sedan ej mer borde vara fråga. För bi:all yttrade sig hre Stråle, R. Trägårdh, Witt, Ridderstad och Carlson, dels på de skäl att hvad man med anmärkningen ville vinna, det funnes redan i 7:de punkten föreskrifvet, der det stadgas att för brott straffad person efter föregången ansökning kunde vinna sådan rättighet, dels på de skäl att ståndet på f. m. föreskrifvit god frejd som vilkor för idkande af handel, hvarföre man borde vara konseqvent. Voteringen utföll med 22 ja mot 17 nej, som voro för uteslutandet af de sista orden i punkten. Utskottets förslag var sålunda bifallet. I 10:de punkten uteslöts, på yrkande af hrr rFabihem, Hjerta, Gahn och Hedman, den första meningen, som Sladfar att anläggande af kemisk fabrik o. d. ej är tillåtet för annan än den som styrker sig ega erforderlig skickhghet eller antagit till biträde en så qvalificerad person. 11:te punkten uteslöts också den första afdelningen, som säger att till fabriksoch handtverksarbeten ej få hänföras tillverkningar vid manufakturverk, hvarmed styrelsen öfver bergverken har befattning. Förändringen skedde på yrkande af hrr Björck och Renström, som ansägo detta stadgande oklart och onödigt 13:de puakten stadgas att den som vill idka handtvork ete., skall derom göra anmälan, i stad hos magistraten, å landet hos konungens befallningshafvande, samt uttaga tillståndsbevis. Hr Muren yrkade, med åberopande af doktor Lund: grens reservation, att orden konungens betallningshafvandet måtte utbytas mot fkommunalnämnd, Her Witt, Berggren och Berger instämde. Hr Hierta oönskade att äfven de sista orden om tillständsbeviset måtte utgå, men instämde sedan med hr Gahn, som ville hafva orden konungens befallningshafvande utbytta mot närmast boende kronobetjents. Hr Henschen uttalade någon fruktan för att man genom detta stadgande skulle störa husslöjden på landet. För bifall yttrade sig hn Börjeson. Lemchen, R. Trägårdh och Ekroth, hutvudsakligen på det skäl, att konungens befallningshafvande borde anses för en längt mera opartisk anktoritet än kormmunalnämnden och vore derföre också lämpligare domare i dylika mål. Genom votering biföll emellertid ståndet det af hr Muren framställda yrkandet. Beslutet fattades med 25 röster mot 14. Öfriga punkter bilföllos utan diskussion Hr Henschen föreslog att i en ny 8 måtte uttalas den förklaring, att genom ofvannämnda stadganden icke atses att göra någon inskrankning i den landtmän hitulls förbehållna rätt att idka husslöjd m. m. På tillstyrkan af hrr Lundberg och Muren gillade ståndet detta förslag, och skulle detsamma upptagas i 8 18. Inabjudning till medstånden föreslogs af hr Henschen och begärdes å bordet. Hr Hierta påminte derom att han vid en föregående riksdag motiverat att utländsk man, som tätt tillstånd att här vistas, också måtte ega ättighet att här idka handel samt diiiva fabriks eller annan rörelse. Sådant skulle i landet inlocka utländska kapitaler Stuinderna hade också allatvit en skrifvelse till K. M:t med anhållan att efter skeende utredning und:å kongl. proposition i ämnet. En sådan hade emellertid bittills uteblifvit De hinder som förefunnes derför trodde talaren emellertid genom ståndets beslut angående detta betänkande v:ra till största delen undanröjda, hvarföre talaren ville föreslå att ståndet måtte såsom ett tillägg fatta något slags beslut i ofvannämnde syftning. Hr Carlsson förklarade sig instämma med hr Hierta På förslag af hr Rinman, som ansåg sädant svårligen låta sig göra, men trodde talaren hafva tillräcklig anledning till att framkomma med en dylik motion, förändrade hr Hierta sitt yrkande samt anhöll att i nästa plenum få aflemna skriftlig motion härom, hvilket bifölls. Hr Fahlhem föreslog en inbjudning till medstånden rörande beslutet i 10:de punkten af sist behandlade förslag, och hr Trägå dh d:o angående förändringen i 10:de punkten af förslaget till förordning för handelsidkande. Begge inbjudningarne begärdes å bordet. Derefter biföllos följande tatsutskottets betänkanden n:r 104, anzående användande a åtskilliga kronen tillhöriga hus; n:r 105, angående förändrade föreskrifter rörande utarrendering af kronans jord im. m. Här appstod en stunds digkussio1, mellan hr Lallerstedt å ena sidan och hrr Björck och Stråle å den andra. Den förre talaren yttrade nemligen det han ansåg att de bestämmelser utskottet i detta betänkande föreslagit, angående kronan tillhöriga fisken, vore fullkomligt onödiga, emedan de flesta af dessa fisken gåfvo en så högst obetydlig inkomst. De sistnämnde talarne påminde derom, att der dock funnos flera som gåtvo en ganska vacker inkomst och att för öfrigt de bestämmelser som voro föreslagna kunde af män i orten utan nåen utgift från statsverkets sida bestridas —idare biföllos följande samma utskotts betännde :r 106, angående nybyggnad i och för SENATORS INTRA CRS ORT SESE LISA TP ESAIAS RINER, hon i Allons ögon urskuldade Amy och kastade hela skulden på Stefan och Gurli. Sedan nu Allon helt och hållet litt dupera sig af madame Teverino, blet de: en latt nal fäårm Dagta att Al artaeana hi mana das