Aftonbladet – 18 juni 1863, sida 3

hvarandra. I första rummet borde lokalen vara eldfri. Yrkade afslag samt att man hos K. M:t skulle anhålla om framiäggande af ett nytt för slag i ämnet till näst sammanträdande ständer. Grefve C. G. Mörner förklarade att uppskof icke kan ega rum i anseende till riksarkivets nuvarande Jlokals bristfälliga beskaffenhet. Beklagade att icke något af de förra projekterna blifvit af ständerna antaget. ÖOnskade bifall till utskottets förslag utom hvad beträffar försä!jningen af Ridderstolpeska huset, hvilken talaren afstyrkte, dels derföre att det kunde vara användbart för andra embetsverk, dels emedan det före lagna minimipriset enligt erfarenheten äfven skulle blifva ett maximipris I samma syftning talade friherrarne af Ugglas och Alströmer, hvaremot grefve G. K. Hamilton instämde med frih. R. Cederström i anhållan om återremiss. För den votering. som begärdes, uppsattes till japroposition bifall till utskottets försiag med undantag af det moment som börjar med dels ock, samt till kontraproposition återremiss. Den förra meningen segrade med 26 ja mot 17 nej. Utan diskussion bifollos statsutskottets utlåtanden n:r 109, i anledning af väckta motioner angående Sala silfververks återgång till statens disposition, n:r 110 tillstyrkande K M:ts propo sition angående öfverlåtelse till staden Malmö af förra fästningsbastionen Nyköping nr 111 i anledning af k. proposition om upplåtelse till Stockholms stad af kronan tillhörig mark för anläggning af strandgata utefter Laduzårdslands viken från Nybron till Fredrikshof, och n:r 112, tillstyrkande k. proposition om upplåtelse till riyssnämnde stad af en del utaf lägenheten Stallmästaregården för anläggande af en lastbrygga vid Brunnsviken. På samma utskotts utlåtande n:r 113, som tillstyrker kostnadsfri upplåtelse för dentillämnade jernvägen mellan södra stambanan och Landskrona af en del kronan tillhörig jord, yrkade grefve C. G. Mörner afslag. Det vore ännu obekant om denna bana komme till stånd och mindre lämpligt att härvidlag bevilja en särskild fördel, hvilket skulle föranleda dylika begäranden från många andra båll. För bifall på grund af särskildt sig företeende omständigheter yttrade sig hrr E. W. Nordenfelt och Stedt. Utlåtandet bifölls. Vidare biföllos utan diskussion statsntskottets utlåtande n:r 114, afstyrkande väckt motion om annat sätt för utgörande af räntepersedeln hö inom Westernorrlands län samt ekonomintskottets betänkanden n:is 120 och 121, afstyrkande väckta motioner, den förra af frih. A. J. Fock om fullständigt omarbetande af taxan å afgifter för transporter å statens jernvägar äfvensom af reglementet för trafiken å desamma, den setdnare af hr Wallenberg angående manufakturdiskontens upphörande. Ståndet åtskildes kl. V, 11. Presteståndet fortsatte föredragningen af ckonomiutskottets be tänkande 119, rörande handelsoch näringsrätten. Dervid biföllos 13:de punktens ä5:te och 6:te mom, utan diskussion 7:de mom., der utskottet föreslår att person. hvilken undergått straff som medför vanfrejd må efter ansökan erhålla rätt att utöfva yrke, så länge han sig ärligen förhåller, försvarades af biskop Björck, kyrkoh. Osterström, prof Agardh och doktor Carlander. Prosten Palmlund in: stämde. Prosten Sonden yikade i början afslag, men öfvergick sedan till doktor Rundgren, som förordade bifall med den förändring, att i mom. skulle insättes orden: så vida han visat tydliga tecken till förbättring, och hvi!ken åsigt ätven delades af doktor Landgren; Domprosten Björling ansåg mom. strida mot andra punkter och dessutom böra ställas i öfveraterremiss, men sedermera i anledning af andra talares yttranden, afslay, hvaruti kyrkoh. Wennerström instämde, emedan det vore vådligt att gifva en person som genomgått Långholmsskolan rätt att i sitt hus antaga måhända likasinnade arbetsbiträden i yrke eller kanske brutt. Prosten Bergvall åter föreslog, att hela detta moment skulle utgå, samt i dess ställe uti näst följande 8:de mom. insättas att vanfrejdad person må om han visat ånger och förbättring tillåtas söka återvinna sina rättigheter ; och detta på den grund att 8:de mom. innefattar det 7:de, och det före slagna tillägget i sig inbegrepe doktor Rundgrens förslag Efter slutad diskussion skreds till votering, hvarvid med 24 röster mot 6 till kontraproposition antogs doktor Rundgrens amendement, hvilket jemväl i hufvudvoteringen segrade med 22 röster mot Å. 8 de 12.te mom. biföllos utan diskussion. I 13:e mom. föreslår uts-ottet att anmälan till drifvande af fabriksoch handtverksrörelse skulle ske i stad hos magistraten, samt å landet hos K. M:ts befallnipgshafvande. Dervid yrkade kyrkoh. Wennerström att anläggande af fabrik landet skall anmälas hos konungens befallningshafvande, såsom egande högsta polismakt i länet och lämpligast att pröfva fabrikens mer eller mindre farliga beskaffenhet, men öfriga näringars idkande anmälas hos vederbörande kommunalnämnd, som eger att dertill uti;ärda titlståndsbevis. Prosten Sonden ansåg att här borde, i likhet med ständets beslut på f. m. i fråga om 8:de punkten, orden konungens befallningshafvande utbytas mot vederbörande kommunalnämnd. hvaruti doktorerna Sandberg och Gumeelius instämde. Doktor Säve yttrade såsom sin enskilda me ning, att komwunalnämnden ej borde ega att ensam ut: fva sådan rättighet, utan att kommu nicera sig med konungens bafallningshafvande; men ville ej derpå yrka proposition. Kyrkoh. Otterström talade, så vidt ret. hörde rätt, för bifall. Utskottets förslag blef på framställd proposition bifallet med den af doktor Sonsien föreslagna än dring. Återstoden af betänkandet b fölls. Vidare föredrogs och bifölls utan någon egentlig diskussion: statsutskottets utiåtande n:r 104, afstyrkande motioner om användande af kronan hus; n:r 105 tillstyrkande ändrade föreskritter om sättet för utarrendering af kronans egendom; n:r 106, tillstyrkande ändring och tillbyggnad af egendomen n:r 4 ä Riddarholmen jemte 100.000 rdr anslag dertill; n:r 107, afstyrkande motion om förut varande arrendators företrädesrätt vid förnyad utarrendering af boställshemman; n:o 108, d:o angående upplåtande åt mindre hemman i Norrbotten af kronan tillhöriga jordrymder mot skogsränta; n:r 109, utlåtande angående Sala silfververks återgång till statens disposition; 110, tilstyrkande ötverlätelse till Malmö stad n ste förr eller sednare upnträda emot er Frih. Nordenfalk ansåg att utskottet väl knapphändigt behandlat hans motion i detta ämne. Det vore icke så nödvändigt att riksarkivet lig ger nära embetsverken som att dessa ligga nära ensstämmelse med det väntade förslaget till n straflliag, som talar om vanfrejd dels för alltid, dels för viss tid; hvadan talaren i början yrkade Aeon Sr NR or to MEDLARE