Aftonbladet – 17 juni 1863, sida 2

dig de vilkor jag fäster vid att ej låta dessa bref komma i Gurl:s bänder. Mina vdkor äro: för det första afläcsnar du genast din mor. Hon måste bort, icke allenast ur ditt hus, utan från orten, och för det andra, skall du behand!a din hustru med allt det undseende hennes klena helsa kräfver. Detta är alit hvad jag fordrar. Du skall gifva mig ditt hedersord derpå, och hålla det bäure än du hittills hållit dina löften.4 Det är öfverflödigt, svarade Allon.-Redan i går beslöt jag att låta min mor resa, och jag måtte väl ej behöfva svära på att icke vara bödel åt min egen hustru.4 tDu har varit det förr en gång, och med din karakter skall au lätt ånyo kunna blifva det. I så fall, begagna dig då af de der brefven. Jeg ger ej något löfte.ft Så godt det, jag tror dig bättre när du icke lofvar4, sade 5:e:. ny och härmed skildes kusinerna. Beata reste från Birgersbörg ett par das. gar derefter. -Allon Iedsazade henne till i Göteborg. Hennes nåd var nära öott. qväfvas af ilska då hon icke allenast måste akljas från Birgersborg, der hon nu i tvenne år re:iderat, utan äfven nödgades aflägsna sig från de intriger, hvartilhon, i kompani med Grönlund och wadame Tevcrino, gjort en så I präktig uppränning. Om Beatas hat till Gurli kunnat bliva större än det var, så hade det nu stegrats. Hon gjorde sig också sjelf det löftet, att icke förr hvila än Allon var elkild från Gurli och gift med Amy. På hemfärden från. Göteborg tog Allon vägen förbi Eriketorp. Han ville träffa Amy, för att säga huru dåligt hen ansög