Aftonbladet – 16 juni 1863, sida 3

jgar bilda sig örverallt på iandsovgden, sa ettj svenska allmogen blifver än en gång hvad den I förr varit: krigsmän. Stkerligen skall ock all-! j mogen, som ru haft tid att pröfra saken. icke I vilja visa sig stimre än stadsboerna i fosterlandskärlek och uppoffring för allmänt väl; säkerli-! gen skall allmogen icke senfärdigt diöja medi handlingen, då det gäller att träda i ärofulla förfäders fotspår och visa sig värdig det arf som nationen fått uti deras hugstora bedrifters rykte. Då det gäller att genom förenade kräver I göra fosterlandet starkt och ointagligt, skall sä-1 kerligen beredvilligheten icke blifva mindre pi landsbygden än 1 städerna. och den förmögne odalmannen skall för detsa ändamål Jika gerna? gifsa af sitt öfrerfiöd com dagakarlen skall at-j lägga sin sparpenning,ochingendera skaltHittei i i H ligen i sin oförn åga eller fattigdom finna någon gutig anledning att undandraga sig. Sålunda skall allmogen, såsom det öfriga svenska folket, under de dyrbara, men kan-ke snart tiländagångna fredens dagar, fom ännu kunna varan oss beskärda, göra sig förtrogen med vapnens bruk j och krigets kraf och icke blifva utsawt för öfverraskningar vid krigsutbrottet, då det vore för sent att söka ersätta hvad som vg stegen i under freden. Då vi nu uppmana eder, män af allmogen, att hvar å sin ort kraftigt verka till skarpskytteföreningars bildande, unse vi oss böra här meddela eder några erinringar och upplysningar rörande skarpskytteväsendets anordning och hvad dertill fordras: och skall Stockho!ms skaärpskytteförenings styrelse, wi hvad derutöfver kan ertordrås, meddela den det tinskar alla de nunder-ättelser som styrelsen är i tillfälle att lemna, likasom styrelsen hoppas och antager, att alla nu befintliga föreningar skola med nöje i detta afseende betjena de under bildning varande föreningarne. Det understöd statsmakterna lemnat skarpskytteföreningarne ligger såväl nti stadgandena i Kongl. kungörelsen at den 8 Mars 1661 rörande skarpskytteföreningar, som i de anslag, hvilka ständerna gifvit, dels på regeringens, dels på enskilda riksdagsimäns förslag. I den nämnda kongl. kungörelsen förklarar K. M:t sitt välbehag med den fosterländska rörelsen och bestämmer de vilkor som måste uppfyllas af sådana skarpskytteföreningar, hvilka önska utgöra en del af nationalförsvaret samt till följd deraf ega att påräkna understöd från statens sida. Dessa förpligteiser äro i korthet följande: Då krig mellan Sverge bch främmande makt blifvit förklaradt eller rikets lugn af yttre fiende så allvarligt hotas, att svenska krigshären ställes på krigsfot, skola föreningarne, efter uppbåd genom den embetsmyndighet som K. M:t i utser, fullgöra hvilken tjenstgoring som anbefalles inom det område, som de sjeltva för I sin verksamhet bestämt, och under tid som K.j M:t finner nödigt Under sådant uppbåd, men i icke eljest, underkasta sig föreningarne gällande I krigslag, dock i tillämpliga delar med iakttagande af de i kong). brefvet af den 21 Mars 1811 för Gotlands nationalbevöring (angående afskaffande af den kroppsliga bestraffringen) stadgade särskilda bestämuelser. Derj 3 K. M:t att utvälja öfverbefälhafvare b Renan som föreningens medlemmar uppföra förslag. Ansökningar om understöd m. m. eger förening genom konungens befaliningsI hafvande till K. M:t framföra. Slutligen skall; förening bestörsma sig för aut omfatta visst om; råde, såsom stad, socken eller härad. De ätgärder till skarpskytterörelsens under-i stödjande, som ständerna beslutat, äro följande: ! a) På förslag af regeringen: 1) Att 75,000 rdr rmt beviljas under nästkommande statsregleringperiod för inköp af 2000j reftlade gevär af 1860 års (Wred modell, för I att utlånas åt föreningarne till begagnande vidi målskjutningar, efter beräkning af eu gevär på hvar tionde man; 2 att till krigsbruk odugliga exercisgevär från kronans förråd till låns utlemnas åt föreningarne under längre tid. b) På förslag af enskild motionär: 3) Au 5000 rår om året anslås till understöd för föreningarnes behof af amrtinilion ; 4) att under nästa statsregleringsperiod 30 000 j rdr årligen anslås till aflöning åt instruktörer! (undervisare) ; i 5) att 5000 rdråligen anslås till målskjutningspriser. Annu är oafgjordt ett förslag af regeringen, att person, som vid sitvinträde i beväringsålder ett är tillhört skarpskytteförening och gifvit vissa i bestämda prof på fördighet, befrius från första beväringsmötet. Det i ofvanstående punkter omnämnda understöd kommer att vigå från början af år 1864. Följande på erfarenhet stödda anvisningar angående bästa sättet för skarpskytteföreningars grundande anser sig styrelsen böra meddela: 10, Då skarpskytteförening ä någon ort skall i bildas, föranstaltas af en eller flera kända, aktade män ett allmänt sammanträde för att derom j ölverlsgga. 2:0. Sedan beslutadt blifvit utt skarpskytleförening skall bildas, teckna sig de personer, som i densamma önska inträda, dels säsom al:tiva medlemmar, d. v. s.sådana som i öfningarne och beväpningen deltaga, dels såsom pasica, d. v 8. sådana som endast medelst penningsammanskott eller på annat sätt vilja bidraga till föreningens grundande och upprätthållande. -3:0. Derefter beslutas huru stort område föreningen bör omfatta. Lämpligast torde vara att förening till en början omfattar stad eller socken, men att sedermera iöreningarne inom samma härad i militäriskt ufseende sluta sig tillsammans till en. 4:0. Vidare afgöres om föreningen skall underkasta sig kongl. kungörelsen af den 8 Mars 1861 eller icke. Blott i förra fallet anses föreningen utgöra en del af rikets krigemakt och blifva föremål för statsunderstöd. 50. På stället göres penninginsamling och ordnas om sådan äfven utom geammanträdet till bestridande af föreningens första utgifter. G:o. Styrelse väljes till förvaltning af föreningens penningmedel och ombesörjandet af dess ekonomiska och administrativa angelägenheter. Den kan bestå dels af aktiva, dels af passiva ledamöter och bi ä skaffens, kupniga och pitiska män, som genom det förtroende de åtnjuta och det inflytande de utöfva kunna verksamt befrämja föreningens syltemål. r att skarpskytte nihg skall kunna medverka till föderpeslandets försvar, måste den vara organiserud, öfvud samt bevä rustad 7T:0. militäriskt indelad samt försedd med befä de ilesta ställen hafva föjjande grunder för init följda: Af 25 man bildas ett korporalskap ett kompani af 4 kompanier en bataljon al 400 man. Hvarje kor ora iskap väljer korporal och vice korporal; bvarje kompani kompanichef och vice kompanichef. Detta sjelfvalda befäl upprätthåller ordvingen inom truppens afdelningar, i öfverensstämmelse med stacgarnes föreskritter. Till bataljonschef bör väljas person d militärisk bildning, vare sig ötverbefälhalvaren eler någon annan. 80. En af styrelsens första omsorger bör vara att utarbeta och till föreningens pröfning hänskjuta en ttadga för föreningens oo: ganisation och verksamhet, hvari bestämmas medkmmarnes rät; tigheter och skyldigheter simt omiattuingen af i. styrelsens, öfverbefälhafvarens och det öfriga befälets befogenhet, sättet för ordningens uppräuthåilande, särdeles under öfningarne. penninglens förvaltning m. m. dylikt. Harlförenin4 n underkastat sig den kongl. förordningen, bör i H 1 se deln ngen blitv korporalskap, 100 man och med den n myndig vg äpnad och ut: i Organisationen börer, att förening är 1 På