Aftonbladet – 16 juni 1863, sida 3

NIE ra, FE OM kel detta besluts fattande inskrefvo sig flera tusen borgare eåsom nstionalgardister. Borgmästaren bade afrest till Petersburg, för att erhålla regeringens samtycke. Flera större städer ämnade följa Moskwas exempel. Afven i Petersburg agiterades starkt för eu nationalgardes bildande. dgr oRIKSDAGE Ridderckapot ooh adeln, Bebatten i lirev:rksfrågan. (ue från tir 138) Angående Jkroppsaga i skolorna har blifvit dels afetyrkt dess fullkomliga afskaffand-, dels tillstyrkt att den icke måtte kunna tilldelas lärjungarne 1 de begge högsta klasserna samt att skärpta ansvarsbestömmelser Åsättas de lärare, som missbruka n: mnde bestraffningsmetsel. Grefve T. v. Rosen åberopade sin reservation, hvari uttalas den åsigt att fullkomlig jemlikhet I bör mellan lärjungarne vara rårande. Genom förslagets antagande kande inträffa att t. ex. en 17 års yngling, som går i femte klassen, finge aga; deremot icke en 15 ärs gosse, som går i en högre klass. Utskottets åtgärd vore den sämsta, som kunnat vidtagas; mycket bättre då att bibe hålla det gamla. Antingen bör man borttaga kroppsagan för alla, eller också låta den qvarstå. Ogillade på det högsta att man ville uttrycka en önskan om skärpt ansvar för lirare som missbrukar straffet; saga af öfverilning är redan enligt skollagen en örverträdelse, och man behöfver icke stifta lagar för sådava. Manityckes hörvidlag mera bafva tänkt på lärjungarne än läraren. Artkade återremiss. Frih. BR. Cederström gillade utskottets förslag med undantag af hvad betröffar skärpta ansvarsbestämmelser för Järarne. Frih. J. W. Stjerusteåt öfverensstämde i huf vudsak med föregående talare, men önskade det. tillägg att ingen aga måt.e få utdelas innan förhör skett inför kollegium. Skulle visserligen helst önska att all kroppsbestraffning kunnat borttagas; men detta ansäg tal. ännu till en del strida mot opwmionen. Hr v. Ebrenheim yrkade återremiss på de grunder som omfattas i doktor Säves reservation, utgående på att införa det system, som tillämpas vid nya elementarskolan. (Enligt detta straffas, såsom bekant, ynglingarne genom anmärkningar i särskilda böcker och, om detta ej cr per nedflynning i en särskild strykklase). Tal. ansåg aut äfven nu gällande skolstadga syftar ditåt, ehuru det icke blifvit tydligt uttryckt. Frih Armfelt önskade att den gamla ordningen måtte bibehålias och v. Kock taladei sanr ma syftving som frih Cederzwöm. Som ingen yrkat obetingadt bifall, voterades mellan å ena sidan afslag å utskottets förslag i fråga om de nya tilöggen, men bifall till dess: afstyriande af motionerna om kroppsagans borttagande, och å den andra återremiss, hvarvid den förra meningen segrade med 26 je mot DI nej. I en antan punkt föreslås att läroböcker, innan de få vid något läroverk begagnas, skola undergå granskning och bedömande, 1 enlighet n.ed hvad Kongl. Maj:t rörande sättet för en sådan sransknings verkställande kan finna lämpligt föreskrifva Grefve C. G. Mörner anhöll om afslag; ntdig censur finnes redan uttryckt i 8 83 skolstadgan. Deremot yrkades bifall af frih. EE. Cederström, hufvudsakligen emedan genom förslagets antagande skulle vid våra läroverk uppkomma mera enhet i undervisningen. Grefve G. K. Hamilton yttrade sig för afsla g Konkurrensen bör vara fri och den ena läraren kan undervisa bättre ef.er en bok än efter en annan. i I samma syftning talade hr Lagergren. Uni i der den tid då gamla studestexamen finnes, kunde uniformitet i läroböckerna måhända vara nödig, roven icke då denna examen aflägges vid läroverket. Den föreslagna censuren skulle lätt; kunna stelna i det gamla och icke utveckla nö-! dig progressivitet. Dessutom funnes en sådan rättighet till censur hos sjeltva cxamenskommissionen, hvilken egde rätt att göra anmälan om dåliga läoböcker blifvit begagnade. Frih. Cederström anmärkte att kommissionen icke har rätt att föreskrifva läroböcker, och det vore ju bättre att på förhand undanrödja möjligheten att erhålla sådana af dålig beskatfenhet. Grefve G, K. Hamilton ancåg deremot detta förslag tvärtom utgöra ett hinder för goda läroböckers uppkomst. Punkten aelogs. Slutligen tillstyrker utskottet en begäran hos! Kongl. Maj:t utt han ville taga i öfvervägande! lämpligaste sättet att för elementarläroverken! åstadkomma en närmare gemensam tillsyn och ij vård, samt i detta ämne til! rikets näst summan I trädande ständer aflåta förslag. Grefve Ehrensvärd klandrade att man gjort så litet för detta ändarsål och förordade grefve Björnstjernas motion om inrättande af en öfverstyrelse. Allt hvad ständerna hittills gjort är att man inom dejartemente: tillsätt en särskild expeditionschef och en kanslist för behandlingen af undervisningsärender, således alldeles motsvarande den så kallade bränvinsstyrelsen under civildepartementet. Till och med för stu-; terierna hafva vi en öfverstyrelse och man skulle häraf kunna draga den slutsats att man anser hästarnes uppfostran vigtigare än menniskors. Bättre än ett särskildt departement, hvars chef! Jäu blefve en politisk personlighet och kunde: för ofta ombyta , vore en myndighet, ungefar motsvarande jernvägsstyrelsen. å detta sätt? kunde älven en censurkomite bildas, ty denna: kollegialstyrelse, en mellaninstans mellan skol-; styreisen och Kongl. Maj:t, borde ega rätt att! pröfva läroböcker. De ekonomiska kostnaderna! bletve jemförelsevis obetydliga. Anhöll att en p-oposition i denna riktning måtte till regerin gen aflåtas. Gretve C. G. Mörner fruktade att ett bifall till den föregående tularens förslag vore ett upprilfvande af ständernas förut fattade beslut. Sjeltva förslaget hade äfven sina betäuklig eter. Hellre då inrätta ett nytt statsdepartement Chefen för swteriöfvermyrelsen bwnjuter ingen; lön. Yrkade bifall. i Hr v. Koch var ingen vän af mellaninstanser! och älskade, sås. m bekant, i allmänhet icke kol legialstyreise. Frågan hade lättast blifvit lös om, eniigt hans förslag vid börjar af riksdagen, ; ett särskildt utskott för behandling af dessa äm nen blifvit tillsatt. Yrkade bifall med den ändring att ordet elementai: skulle utstrykes. Frih. af Ugglas föreslog att det borde heta för universi eterna, elementarläroverken och folkskolorna samt anhöll om propositon på detta amendement. Sedin vidare frib. ER. Cederström talat för bifall till punkten oförändrad samt grefvarne Eh-j rensvärd, C. G. Mörner och hr v. Koch instämt i frih. af U glas förslag, blef detta antaget ge-! nom votering, som utföll med 32 ng mot 17 ja, hvilka voro tör bifall. I H ; Till Svergos allmego. Från Stockholms stads frivilliga skarpskytteförenings styrelsr, För svenska allmogen torde vara nogsamt bekant, att vårt lands behof af en betydlig f störkniog i dess alldeles otilhäckliga försvarskrafter, till skydd för dess sjelf nd och oberoende och till afvärjande al rofiystna ficnders anfall, har hos ett stort antal fosterlandsälskande svenska män väckt tanken att, genom en Sri