Aftonbladet – 16 juni 1863, sida 3

1 fådant lall utiarda en annan valag tor kommunen, hvilket har sina svårigheter. UTRIKES. FRANKRIKE. För några dagar sedan upplyste lord Russell i britiska öfverhuset, att vestmakterugs propositioner i polska frågan hade öfverlemvats till Wienerkabineitet, för erhållande af dess bifall till dessmma. Den 9 dennes ankom Österrikes svar till Paris. Dvia svar lär vera af den besksfienhet, att det än ytterbgsre måste fördröja den diplomatirka aktionen. Euoligt Indpendence belge skall nemligen Wienerkubinettet gjort åtskilliga mvändnvivgar mot det engeisk-franska förslaget och formulerat några kontrapropositioner i försonlig anda, hvilka skulle föreläggas franska och epgelska regeringen till pöoming. För detta ändamål begaf sig kr rouyn de Lhuys till Fontaineblesu eamma dag som det österrikiska dokumentet ankom till Paris, och tll den 11 dennes var en mivisterkonselj sammankallad uteslutande i än damål att diskutera de polska angelägenbeterna. I semklong medBbpplysvivgerne i Independance belge stå de uppgifter, som Wienertidningarne i gamma svk lemna. Så heter det i Wienerbladet Presse den 11 dennes, alt Cantsgendet af vestmakternas : ropositioner kan Detroktas säsom beftryggadt, ehuru Wienerkeabinettet icke lemnar ett ovilkorligt bifell till programmets ella punkter, uten uppställer nägra ermsendementer, som grunda sig på den uppfartningen, att Österrike ej kan uppmana Ryssland göra Polen större medgitvanden, än Österrike sjelf kan göra Ungern4. Presse tilläger, att sjeifva det engelsk-franska programmet ej talar om vapenhvila och kooferens, men att den motivering, som medföljer programmet, i ganska bestämda ordalug fordrar en vaperhvila såsom den nödvändiga förutätfningen för en konferens. Sammanräknar man alla de siffror, fom valen till lagstiftaude församlingen i samtliga valdistrikier förete, fioner man, att al 8 millioner valberättigade fransmän bafva 6 millioner aflemnst sin röster, och att af dessa 2 millioner fallit på oppositionskanditaterne. Oppoationen hoppas vinna en nästan fullständig seger vid de förestående ballotagevalen, ENGLAND. Rysk-preuesiska konventioren har åter varit på tal i öfverhuset och gilvit åtskilliga af de ädla lorderna anledving att uttula föga smickrande omdömen öfver hr v. Bismarck och bans politik. Lord Russell tillkännagsf, ott de närmare bestämmelserna i denna konvention vore för britiska regeringen obekanta; de vpprilter, som från preussisk sida erhållits, vore motsägande och ej att lita på; hr v. Bismarck förnekade att ryssarne fätt rättighet att operera på preussiekt område, men enligt hans (lord Russels) öfvertygelse, understödde preussiska regeringen ryssarne så mycket den förmådde, utan att begå nägot bandegripligt neutralitetsbrott. Den officiösa Morning Post innehåller en artikel i polska frågan, hvilken väckt ett viest uppseende. Årtikeln går ut på ett Österrikes vacklande bållning ej bör hindra England ett vidtaga afgörande åtgärder till polska frågans lösnivg, och att mäktiga intressen kunma föranleda England att intervepera mot Ryesland, fastän fördragen at 1815 ej förpligta, utan blott berättiga Eng land till en sädan intervention. TYSKLAND. Preussen. 1 trots at det förbud. som preussiska regeringen uttärdat för städernas myndigheter att diskutera och fatta beslut i frågor, hvilka röra förfultningen, hafva Bres28 stadstulimäkiige den 11 dennes beslutat att genom en depuistion bedja konung. Wilhelm återtega den förlattningsvidriga, mot yttranderätten riktade förordniegen u den 1 Juni, eamtatt skyndsamt inkalla lundtdagen. Deputationen utsägs på summa möte. som detta bestut fattades och efreste samma dag till Berlin. Afven Stettins stadstullmäk lige hafva utsett en deputation, com hos ko-. hurgen skall besvära sig öfver ministörens Jegvidriga hållning. Regeringens agitation för att I allu delar af landet framkalla reaktionära tidninger, åt hvilka deledande eruklarne och korrespondenserna skulle skrifvas få en af regeriugen grundad preesbyrå i Berlin, har batt till följd att ellmärsheten börjut sgitera i motsatt syfte för ett upprätthälla den liberala preesen. I flera af de större städerna hafva Kreuzzeitung och dese fränder inom tidniogsverlden blifvit bannlyeta ur föreningar, klubbsr, restaurationer 0. 8. v. Allt flera liberala tidningar ansluta sig, trots vissheien om en officiell varning, ull den af de ecx Berliner-bladen offevtligjorda protesten mot förordningen af den 11 Juni. Från Berlin skrifves, alt konungen, som lätiv öfvert g utturderieckna denna, dock gör ett bestämat motstånd mot br v, Bismurcks försök att förmå honom till yterligare oktrojeringar, för hvilka inga svep:käl kupna i författniogen uppletas. — Det nar väckt stort uppseende, att hertig Ernst sf Sachsen-Coburg Gotha, som står i spetsen för den tyska enhbetsrörelsen, enträdt en resa till Wien, för att, enligt uppgifter från hans omgifning, rådgöra med kejseren uf Österrike öfver den belägenhet, i hvilken Tyskland till följd af preussiska ministårens reaktionära politik råkat. ÖSTERRIKE.