Aftonbladet – 15 juni 1863, sida 2

SLUOCKHOLV don 13 Junh Ständerna utse i öfvermorgon medlemmar i förstärkt bevillningsutskott. Valet är denna gång af icke ringa vigt med anled-l; ning af protektionisternas försök att återl. uppresa hufvudet. Det är bekant, att ge-l nom bristande vaksamhet hos anhängarne af det friare handelssystemet blifvit åvägabragt. ett ständernas beslut om en skrifvelse, bärande en i viss mån protektionistisk prägel. Den moraliska effekten af denna skrifvelse tillintetgöres dock så godt som fullständigt, ) om det visar sig att ständernas beslut i afseende å sjelfva tullsatserna får en annan karakter. Det är derföre vi anse oss böra erinra det friare handelssystemets vänner om det förestående valet och om angelägenheten att icke vid detta tillfälle genom liknöjdhet förspilla frukterna af mångåriga strider och ansträngningar. Vi misströsta emellertid icke att de sundare åsigterna i afseende å handelslagstiftningen skola efter hand vinna terräng äfven bland dem, som hittills, missledda af skefva teorier, föreställt sig att tullskydd kan för landet i allmänhet och för dess näringar medföra någon fördel, eller att man kan reglera de enskildes ekonomi och konsumtionen i landet genom tullsatser. Det är för allom bekant, att de protek tionistiska sträfvandena denna gång haft sitt förnämsta stöd hos landtbruksintresset. 9Sådant har föranledts deraf, att landtbrukarne ett eller annat år arbetat under jemförelse vis ogynnsamma omständigheter. Man har förbisett. de naturliga, nära till hands liggande: orsakerna till detta förhållande och utan närmare pröfning antagit dem stå i samband med borttagandet af tullafgifterna på landtmannaprodukter. Under några för landtbruket särdeles fördelaktiga år och under inflytande af allmänna konjunkturförhållanden hade egendomsvärdena i landet stigit högst betydligt. En stor mängd fastigheter hade gått i töp och betalts med enorma pris. Men konjunkturen förändrades: spanmålspriserna bibehöllo sig icke på den höjd till hvilken de några år varit uppdrifna, och det penningeöfverflöd, som uppmuntrat och underlättat spekulationen, upphörde. Dertill kom, att arbetslönerna, som äfven hade stigit till följd at en i alla riktningar stegrad verksamhet och till följd af höga lifsmedelspris, icke föllo på samma gång som de exceptionella konjunkturförhållandena i all. mänhet upphörde. I stor skala utförda all männa arbeten, synnerligast de starkt for cerade jernvägsbyggnaderna, samt en mängd enskilda företag och anläggningar, till hvilka förlag erhållits genom indragna utländska lån, ha hållit arbetslönerna uppe. För den lugne betraktaren, som gör sig reda för or saker och verkningar, är det ingalunda förvånande att under sådana omständigheter en mängd jordbrukare finna sig i en tryckt ställning. Skall man förundra sig öfver nå got, så är det snarare deröfver att icke den förändrade konjunkturen, att icke de samverkande orsakerna, fallande sädespris, knapp penningetillgång och höga arbetslöner, utöfvat ett vida större inflytande på egendomsvärdena än som hittills försports. En mängd landtbrukare äro dock icke benägna att på detta sätt se sakerna sådan: de äro. Man har, tyvärr, varit alltför van här i landet att se statsmakterna experimen tera med utdelandet af förmåner åt en sam hällsklas3 på de andres bekostnad, för att ieke en klass, som känner trycket af en ogynnsam konjunktur, skulle genast vända sina tankar åt detta håll och vilja taga i anspråk statens mellankomst för att afvända detta tryck. Då sinnesstämningen var sådan, fordrades icke någon klyftig argumentation — och någon sådan ha hrr Åkerman och konsorter visserligen ieke heller preste rat — för att vinna anhängare åt den åsigten, att det onda skulle botas på tullagstiftningsväg. i ha helt nyligen haft tillfälle erinra, att, hvad specielt angår tullen å spanmål, den samma icke kan utöfva något inflytande på prisställningen inom landet, så framt icke missväxt inträffar, enär Sverge numera är ett spanmålsexporterande land cch prisen här alltså äro omedelbart beroende af prisställningen i utlandet. Säledes har jordbruket i Sverge ingen fördel af spanmålstull. Men det är icke mindre lätt att visa, att jordbruket har bestämd och icke ringa olägenhet af att spanmålstull finnes. Spanmål införes numera icke i andra fall än då brist uppstått inom landet till följd af dålig ekörd. en när detta är fallet, då äro jordbrukarne sjelfve konsumenter, och om de bidragit att enomdrifva spanmålstull, så blir frukten eraf, alt de till den alltid stora tungan att behöfva köpa säd, lägga ytterligare den, att de nögas köpa den dyrare än de eljeat hade behöft. Är fallet åter, att en del af landet haft god skörd, en annan missväxt, hvad blir då följden af en tullsats, som fördyrar varan? Jo, att den, som blifvit hemsökt at missväxt, får skatta till dena, som blifvit välsignad med god skörd! Men erfarenheten lärer, att vid de enda tillfällen gå spanmålstullen skulle hafva något inflytande på priset, nemligen när miss växt egt ruw, då blir denna tull afskaffad. Innan en sådan ätgärd af regeringsmakten vidteges har likväl tullsatsens tillvaro bidragit alk hämma spekulationen, att försena tillförseln, följaktligen att öka de svärigheter, som i alla händelser äro oskiljaktiga från en felslagen skörd. ch äfven i en annan riktning alstrar spanmålstullens tijlvarg osäkerhet i spanmålshandeln. Om till faljd ef dåliga skördar i andra länder sädesprissrna äfven här gtarkt uppjagas, kan l 4 i j man vara viss vå att få höra rop på exportförbud. Ha nu jordbrukerne beregt äv tillfälle att genom tullsatsef fördyra lef: nadsförnödenheterna vid de tillfåuc? då sådana behöfva införas uti landet, så kan det icke nekas att å andra sidan det anspråket har något fog för sig att regeringsmakten äfven bör träda emelian för att hindra nrisernas alltför starka upp