Aftonbladet – 13 juni 1863, sida 3

Må MODUNTIR, PI UDELSEL HUMUIM Sett Ev: BST) som erinrade att antalet skolungdom pu är vida större än fordora, samt att lärokurserna äro högst betydligt uppdrifna, så att nutidens studentexamen tr jemngod med filosofie kaildidntexamen förr, hvaraf följer att lärarnes möda också betydligen förökats. Den unge läraren är ofta nog oduglig till lärare, och behöfver tid att studera sig in i sitt ämne och deruti kunna göra framsteg, i arförutan han enligt naturehs ordning går tillbaka. Dessutom häde sig ståndet högsämt bekant, att det finnes få arbeten, så mördande tråkiga som att läsa med barn. Genom votering blef punkten afslagen ined 24 röster mot 11. Utskottets förslag under litt. g) om stadgande för erhållande af ordinarie iärareplats att ha tjenstgjort minst ett år vid högre elemeintarläroverk, eller bevis ait annorledes ha förvärfvat deremct svarande indervisningsskicklighet, föranledde jemväl en temligen långvarig diskussion, dervid afslag å punkten yrkades af doktorerna Runsten och Ljungdal, domprosten Sundberg och dr Nordlander hufvudsakligen derföre, att magistern genom sin examen redan är creerad docent eller lärare, hvadan detta nya pref ej är af nöden för annat än att lära e1g den inkrånglade mekanismen af hutidens undervisningsordning, att delta stadande innebär ett förnekande af att de med ödda gåfvorna utgöra främsta vilkoret att vari en skicklig lärare; att punkten innebär en mot: sägelse, genom medgitvandet att annorledes förvärfva vana att undervisa; att den nuvarande lärarebristen, som redan tvingar att engagera nyblifna studenter, skulle blifva ännu mera kännbar, hvarförutom satsen dacendo discimus här eger tillämpning, om den unge läraren eljest duger för sitt kali; på grund af hvilket allt det föreslagna strndgandet ansågs ufverflödigt. Till stöd för utskottets hemställan anfördes deremot af prof. Carlsson, prosten Sonden, biskop Björck, dr Sandberg, dr Landgren och kyrkoherden Landgren hufvudsakligen att en sådan öfning vore väl behöflig, emedan trots de bästa anlag ingen födes mästare, och eftersom den krans som vid magisterpromotionen utdelas väl icke lirer ega förmåga att förläna den unge magistern undervisningsvana. Tvertom vore det för honom allt skäl att göra sig bekant med undervisningsmetoden vid elementarläroverken, så mycket hellre som den vana, hvilken vinnes vid privat undervisning ingalunda svarar emot en lärares verksamhet vid elementarläroverken; hvarförutom biskop Björck ansåg att de unga magistrarnes deltagande i undervisningen under de äldres ledning och tillsyn skulle sporra dessa sednare till större nit och aktgifvande på sig sjelfva, helst både rektorer och kolleger väl behöfde litet tryckas uppt. Vid anställd votering bifölls utskottets framställning med 20 ja mot 15 ny. Litt. 1) och m) angående rektorers tillsättande på förerdnande samt granskning af läroböcker afslogos utan diskussion, likasom utskottets hemställan om skrifvelse ang. förslagets andra och tredje hufvudmo: menter; atthos K. M:t anhålla om nu gällande skolstadgas omarbetning och pröfning rörande sättet att åstadkomma gemensam tillsyn för elementarläroverken. Liu. i) rörande vilkoren för den lärare förunnade lönetillökningen hvart 5:te år, och k) angående rättighet att vid 60 års ålder erhålla afsked med hela lönen såsom pension c., uppskjöts för att behandlas i sammanhang med 9:de hufvudtiteln; äfvensom hrr Men; och Sommelii förslager angående terminsatgifterna skulle i förening med 8:de hufvudtiteln afgöras. Derefter föredrogs ekonomiutskottets betänkande n:r 119, med förslag till ändring i handelsoch näringslagstiftningen, hvarvid prosten Berlin föreslog att ståndet, utan detaljdiskussion, ville besluta, det rikets ständer måtte hos K. M:t anhålla om utarbetande och framläggande för nästsammanträdande ständer af förslag till ändringar i handelsordningen, utgående från synpunkten af rättighet att idka handel och drifva yrke utan några sådana särskilda vilkor, som nu förefinnss. Härom uppstod en kort öfverläggning, hvaraf resultatet blef att ståndet beslöt att i detalj genomgå betänkandet. Plenum fortsättes i afton. Borgarestäntet. Ståndet har i dag afslutat ekonomiutskottets betänkande i läroverksfrågan. Som ståndet emellertid icke åtskildes förrän kl. 3,1 e. m., måste vi uppskjuta referatet till måndagen. Af besluten anteckna vi att utskottets afstyrkande af hr Hiertas motion om katekesutanläsningens upphörande ogillades och motionen bifölls, samt att utskottets hemställan till afhjelpande af den i motioner öfverklagade öfveransträngningen i; skolorna återremitterades i syftning af bestäm! dare åtgärders vidtagande för uppnående af! samma resultat. Hr Berggrens förslag om hemlexläsningens borttagande, likasom hr Witts om ! denna läsnings inskränkande till ett bestämdt : fåtal af timmar rönte stora sympatier inom ståndet. Bordeständet. Vid föredragningen af ekonomiutskottets betänkande n:r 119, om utvidgning af handelsoch n ringsrätten, framställdes af Mengel anmärkning mot 6:te och 8:de punkterna, rörande förslag till handelsordning, derutinpan, att utskottet ifrå-! gasatt att den som vill idka handel skall icke: allenast derom göra anmälan hos magistraten eller konungens pefallningshafvande, utan äfven hos endera myndigheten uttaga tillståndsbevis! för idkandet af åylik rörelse. Tal. ansåg det; kunna vara nog med anmälan och att denna: lika väl kunde ske hos kommunalniimden samt att frågan om tillståndsbevis borde ur punkten ut! gå. I 10:de punkten yrkade talaren att orden: ; dock att, derest försäljningen sker i öppen bod. I anmälan bör göras på sätt i 6:te och 8:de punkterna sagdt är? borde borttagas. Likaså önskade tal. att handtverkscch fabriksrörelse må på blott och bar anmälan till! kommunalnämnden få utöfvas, och således det i! 13:de punkten rörande näringsrätt föreslagna vilkor, att anmälan bör ske hos magistraten eller konungens befallningshafvande samt tillståndsbevis uttagas, försvinna. i Ola Jönsson hade mgenting emot förslaget, i hvad det afser handelsrätten; men instämde der! emot i Mengels sist anförda anmärkning i fråga: om handtverksoch fabriksröreises utöfvande,; samt önskade att de svårigheter man i afseende å frejden uppställt måtte utgå, för att icke hindra den, som en gång kommit på villovägar, att åter börja en hedrande vandel. i Dessa anmärkningar framkallade en vidlyftig! debatt, hvarunder alla talare medgåfvo att det; visserligen varit önskligt om den fria handelsoch näringsprincipen kunnat utsträckas längre än hvad utskottet föreslagit, synnerligast med afseende å den såkallad fredsmilen, eller bestämmelsen att handelsbod icke får öppnas på i närmare afstånd från stad än en mil; men för ) att icke åstadkomma någon splitwing ville de bifalla betänkandet, under den förhoppning att man vid en kommande riksdag skulle kunna taga steget fullt ut och afskaffa de brister, som äfven med den närvarande förändringen kunna komma att qvarstå. Slutligen föreslog Jonas Andersson proposition till bifall äbetänkandet i sin helhet, blott med den förändring, att den anmälan som i 13:de punkten föregekrifves för handtverks och faLriksrörelses utöfvande må få göras hos kommunalnämden i stället för hos konungens befallningshafvande. Detta förslag segrade med 58 röster mot 12, hvilka sednare voro för alldeles odeladt bifall. Vidare biföllos utan diskussion: Statsutskottets utlåtande n:r 104, afstyrkande väckt motion angående användandet af kronans hus; 105, tillstyrkande bifall till en k. proposition om vissa föreskrifter i fråga om sättet för utarrenderingar af kronans egendomar; 106, om anslag till inrymmande af riksarkivet uti kronans egendom nn: å Riddarholmen; 107, afsr