Aftonbladet – 13 juni 1863, sida 3

Vi talade om tryckfrihetsfrågan. Vägen är der ifrån icke lång till dess motsats: censurfrågan Den vådliga censorskrisen är öfverstånden; mal har varit lycklig att i Helsingfors ännu finna er ny tidningscensor. Vid censureringen af d svenska tidningarne fortfar den milda regimen och män får nu i dem helt öppet läsa om fin ska förhållanden åtskilligt, som för våra styrand icke kan vara så alldeles behagligt. Men der observationen kan göras af hvem som helst, at medan ännu helt nyligen, under suddandets pe riod, ingen tog uti en svensk tidning utan at fara ut i bittra och hånfulla ord öfver just de system som genom suddarne skulle hållas i vörd nad, så läser man nu samma blad, med ali hvad deruti står, helt tyst och vid det mildaste humör och finner deruti ingenting annat än hvad man hört genom tusende munnar förut. SCHWEIZ. Schweiziska beskickningen till Japan hade den 11 April anländt till Nangasaki. Ja panska regeringen visade sig beredvillig at afsluta ett bandelsfördrag med Schweiz. ITALIEN. Konung Victor Emanuel hade den 6 Jun mottagit den deputation, som fått uppdra get att öfverlemna kamrarnes adresser. Uti silt svar på dessa uttalade Victor Emanuel sin tacksamhet för parlamentets tillgifvenhet och förtroende, uttryckte huru djupt han beklagade, att alla italienares önskningar icke förlidet är blifvit uppfyllda, men tilllade, att han hoppades, att Italien hädanefter skall raskare närma sig det mål, för har uppnående alla italienare helgat sina if, Då nyligen en milanesisk grefve, som hös rer till teatern La Scales förvaltnin; CA hade företräde hos Victor Emanuel, föll talet på konungens favoritämne: operan och baletten. Den milanesiske adelsmannen underrättade konungen om de nya, glänsande acqvisition.r, som nämnde teater gjort för nästa saison, och uttryckte hoppet, stt HH. M:t helt säkert skulle linda sig ganska road af att tillbringa nästa karneval i Milano. Konungen svarade honom då på piemontesisk dialekt: ?Detta år blir det ingenting af i Milano; nästa karneval skola vi äta frittole (ett italienskt karnevalsbakverk) uti Rom.? Då grefven, helt förbluffad öfver denna konungens öpperhet, frågade om han finge omtala detta konungens yttrande, svarade honom Victor Emanuel leende: SÖfversätt ni det på ren toscanska, och meddela det, bäst ni behagar, utan omsvep; folket vet dessutom hvad jag tänker rörande denna sak. Författniugsfesten hade med stor hänförelse firats Över hela konuagariket. Öflverallt rådde den fullkomligaste ordning. Konuogen höll en militärrevy, och mottogs vid detta tillfälle med de varmaste bifallstecken. uti flera städer höll presterskapet, oaktadt det från Rom utfärdade förbudet, en högtidlig gudstjenat till föriattningsfestens förherrligande. Kossuth har begifvit sig till badanstulten Aqvi. GREKLAND. Uti Memorial Diplomatique skrifves: Konungen af Danmark hade, såsom första vilkoret för sitt bifall till prins Wilhelms motjagande af grekiska kronan, att grekiska tronens ledighet måtte formligt vroklameras af de re skyddsmakterna. Sedan den 27 Maj ett pro.okolli denna anda blitvit undertecknadtatlord Russell samt Frankrikes och Rysslands sändeud och den 30 Maj meddeladt åt kobinetet i Köpenhamn, uppdrog konung Fredrik VII åt sin minister vid hofvet i S:t James, att underteckna konferensens tredje protooll, samt bekräfta hans danska majestäts ormliga bifall till prins Wilhelms upphöande på Greklands tron. Detta protokoll skall förvandlas till ett högtidligt fördrag nellan de tre skyddsmakterna och Danmark, ;å snart frågan rörande de sju öarnes införlifvande i konungariket Grekland blifvit reglead. Uti den frivilliga sändningen af en onisk deputation, som hade till ändamål a.t rmå prins Wilbelm till antagande af gresiska kronan, ligger redan de sju öarnes biall till. deras införlifvande i det helleniska konungariket. Det återstår blott attinhemta le makters sanktion, hvilka undertecknat let i Paris den 5 November 1815 afslutade ördrag, enligt hvilket Joniska öarne skulle ställas under Englands protektorat. Def synes att, för att föra grekiska frågan hasti sare till sin lösning, de fyra makter, som lirekte kontraherade fördraget af den 5 Nov. 1815, nemligen Österrike, Storbritannien, ?reussen och Ryssland, skola uppdraga ät sina representanter i London att uppsätta ett protokoll, för att godkänna Joniska ögarnes wirädande till Grekland, i stället för att ammanrkalla en konferens od hoc, som skulle ittala sig angående införlifvandet. De maker, som biträdt nämnde fördrag, nemligen spanien, Preussen, Ryssland och Turkiet, kola inbjudas att sedan biträda samma prookoll. . TURKIET. Från Rhodus berättas, att efter jordbäfingarne det fordras stor försigtighet vid! loppet i öns hamnar. Fyrtornen,som uppyste infarten, finnas ej mera, emedan de nstörtat i följd af deras grunilvalars skande. Ett torn hade blott till en del inrtat, men den qvarstående delen hotade fven att instörta och tillspärra hamnuyningen, som sedan skall blifva svår att Vassera. RIHSDAGEN