Aftonbladet – 13 juni 1863, sida 2

fråga som för tillfället var å bane rörde förändringarne i läseordningen. Ingen hade under diskussionen förordat bifall till utskottets förslag; deremot hade hr Witt begärt bifall å sin reservation, och andra ledamöter framställt andra yrkanden. Talmannen gjorde först proposition på bifall till utskotiets förslag, hvilket besvarades med enhälligt nej. Derpå giordes proposition på hr Witts förslag, som besvarades med blandade ja och nej. Talmannen förklarade sig anse ja ha varit öfvervägande, dervid votering begärdes. Enligt bruket i andra församlingar skulle nu hr Witts förslag blifvit ja-proposition i voteringen och ståndet afgjort hvad som deremot skulle uppsättas såsom kontraproposition; men borgareståndets talman förklarade, att utskottets förslag, ehuru redan enhälligt afslaget, skulle blifva ja-proposition. Hr Witt uppträdde väl och höll! för talmannen en ganska allvarsam och dertill ganska klar och redig föreläsning om hvad som är meningen med en votering, nemligen att utröna huruvida ordförandens tillkännagifoa uppfattning af ståndets svar är rigtig eller ej, och hr Hjerta erinrade äfvenledes att det väl vore temligen obehöfligt att votera om ett förslag, till hvilket ingen yrkat bifall, men talmannen syntes fortfarande benägen att vidblifva sia åsigt, då en ledamot, hr Gahn, kom honom till hjelp och förklarade, att som han ansåg det lämpligt att utskottets för slag bleive ja-proposition, så yrkade han nu bifall till detsamma. På gruad af detta yrkande (som den nämnde ledamoten icke hade framställt medan diskussionen var öppen), förklarade nu talmannen, att man således i alla fall återkomme till hvad han från början afsett, och proklamerade han i sammanhacg dermed, att han alltid komme att i voteringar göra utskottets förslag till ja-proposi ion. Grunadsatsen renderade ståndet vid detta tillfälle (oberäknadt det här relaterade uppträdet) två voteringar i stället för en, och den kommer sannolikt framgent att ofta medföra samma resultat. Frågsn om näringslagstiftningen har förevarit på riddarhuset samt hos presteoch bondestånden. BSistnämnde stånd har antagit ekonomiutskottets förslag olförändradt, med undantag blott af bestämmelsen att anmälan om ilkande af fabrik och handtverk skall göras ej hos konungens befallningshafvande, utan hos kommunalnämnd. En mängd !edamöter förklarade sig anse de ännu ifrågasatta inskränkningarne genom tillständsbevis, landthandelsområdets begränsning till en mils atstånd från stad m. m.,obehöfliga och väl förtjenta attäfven undanrödjas, men man ansåg att då i alla fall ett stort steg framåt tages genom utskottets förslag, man ej borde ätventyra att sönderrifva förslaget. Adeln har antagit de första punkterna i utskottets förslag och blott med två rösters majoritet undertrycktes der ett Jörslag att gå ännu längre än utskotiet föreslagit genom undanrödjande af bestämmelserna om myndighet och god frejd såsom vilkor för handels idkande. Ett på riddarhuset af grefve E. Spare och i presteståndet af prosten Berlin gjord försök att för denna gång undanskjuta hela frigen genom att blott besluta en skrifvelse med begäran om propositions framläggande i ämnet för nästa ständer, misslyckades på båda ställena. Det betecknades på riddar. huset af hr von Koch temligen rent ut såsom en maskerad konseivatism.