Friherre Gripenstedis anförande) på riddarhuset den 27 Maj, angående tulltaxan. (Slut fr. gårdagsbladet.) Såsom en orsak, hvarföre vär industri ej skulle kunna lemna sina produkter till samma pris som andra länders, har den värde reservanten älven anfört den ofta obero pade omständigheten, att penningeräntan här i landet, i anseende till brist på kapitaler är högre än under vanliga förhållanden på de flesta andra ställen. Till en början skulle jag då kunna fråga: Hjelpes den öfverklagade kapitalbristen genom tullar, d. v. 8. genom ökad beskattning? Sk.la derigenom kapitalerna frambringas? — Men låtom oss äfven kasta en blick på sjelfva saken. Jag medgifver visserligen alt, i och för sig, en hög penningeränta, eller med andra ord, förlagskapitalets dyrhet, är en ogynsam omständighet, men man bör då äfven å andra sican ihågkomma, att hos oss deremat åtskilligt annat, hyilket i ännu långt högre grad än kapitalräntan inverkar på produktionskostnaderna — såsom t. ex. arbetslöner, hushyror, lefnadskostnader, skatter o. s. v. — är vida billigare än hos vära medtäflare och tager man allt detta i betraktande, torde det befinnas, att jemnvigten är mer än fullständigt återställd. För öfrigt ber jag att få erinra, att sjelfva det faktum som åberopas såsom stöd för påståendet, att vår in dustri icke kan bedrifvas med fördel, eller lemnar någon vinst, ovedersägligen kan anföras just såsom bevis på motsatsen, giler att vinsten af näringarne i allmänhet är större här, än på många andra ställen. Ty om icke detta vore förbållandet, om igkc hos oss ett vidsträckt fält för rörelse och verksamhet i många riktningar ännu läge s) Vi begagna tillfället att rätta ett skriffel uti den i gårdagens nummer införda delen af detta anförande. Vid uppgiften om tr aktionerna i Clearing-houså har blifvit sagdt, att beloppet deraf uppgick till 100 mill. pund sterling om dagen; men detta bör vara 100 mill. riksdaler om dagen