Aftonbladet – 11 juni 1863, sida 3

S 58 af läroverksstadgan vore dessutom fullt tillräckliga, och utskottets förslag hade intet analogt med tillsättandet af andra tjenstemän. För bifall yttrade sig frih. R. Cederström, som anmärkte att grefve Sparre tycktes hafva tagit på entreprenad att söka hindra alla förbättringar vid läroverken, samt hrr v. Ehrenheim och v. Koch, hvilken sistnämnde framhöll ett specielt skäl, nemligen att anslag beviljas till så många nya lärare, hvarigenom det blir svårt att få till räckligt skickliga. Det är svårare att blifva at med en dålig lärare än att få en ny. Talaren ville dock som ett förtydligande hafva ordet fan. tingen insatt efter icke uti punktens ordalydelse. Vid anställd votering-mellan bifall till utskottets förslag, med hämnde tillägg, och afslag segrade det sednare med 20 röster mot 19. Crefve C. G. Mörner föreslog att de öfriga stånden måtte inbjudas att biträda adelns beslut i afseende på vissa punkter af betänkandet, hvilken anhållan af frih. R. Cederström begärdes på bordet till nästa plenum, då behandlinen af läroverksfrågan fortsittes. Ståndet åtskildes kl. 7, 11. Prostestindet, Fortsattes behandlingen af ckonomiutskottets betänkande rörande läroverksfrågan, och blef dervid fjerde punkten i den af utskottet föreslagna skrifvelsen till K. M:t, angående den lärda och fealliniens åtskiljande efter 4 de klassen, samt vissa ämnens uppställande såsom hufvudämnen för hvardera linien, äfvensom undervisningens ordnande till ett harmoniskt helt för alla lär jungar, antingen de fortsätta eller afbryta skolgår. gen afslagen på yrkande af doktor Rundgren, prosten Sondn, domprosten Björling, doktor Runsten, kyrkoherden Landgren, prosten Palmlunå och biskop Björk, förnämligast af betänklighet att. vidtaga nya förändringar i en nyas antagen förordning. Doktor Säve föreslag att botanik skulle flyttas till 3:dje samt grekiskan och ens gelskan till 5:te klassen. Doktor Almqvist an. såg ock skäl vara att uttala någon åsigt och förordade hr Berggrens reservation. Femte punkten, som handlar om medel att förekomma den öfverklagade öfveransträngningen i skolorna blef likaledes atslagen efter -votering med 2 röster mot 6 för utskottets: förslag, som. understöddes af kyrkoherden Wennerström, biskop Björk, doktorerna Säve och Sandberg; för afslag talade åomprosten Sundberg (som ansåg skriket .om öfveransträngning tillräckligt star utan att rikets ständer deruti instämder dokto: rernå Tyselius, Söderberg, Landgre, Falk. domrosten Björling, prosten Solen och riksarkivarien Nordström. Mot oslutet reserverade sig doktorerna Sandberg och Säve. . Om sjette pupXten, der utskottet föreslår befrielse från Yroppslig aga för 6:te och 7:de klasserna, uppstod en temligen långvarig diskussion, hvarunder doktor Landgren, biskop Björk och doktor Sandberg yrkade bifall till förslaget, samt prosten Sonden och doktor Säve återremiss, hvaremot för bibehållande af nuvarande disciplinstadga, jemte dermed följande rätt att utdela kroppsaga åt alla skolans lärjungar, talade i främsta rummet domprosten Sundberg (hvilken ansåg denna stadga i alla afseenden bättre än nya elementarskolans pricksystem och anmärkningsböcker och alla de der historierna), domprosten Björling och doktor Petrelli, hvilka båda gjort den-erfarenhet, att gymnasiiungdomen var mycket svår att hälla ordning.på under den tid, då den var från kroppsaga fritagen. På framställd proposition blef ock punkten afslagen. Borgarestånget. Man afslöt ändtligen under detta plenum bevillningsutskottets betänkanåe n:r I, om den allmänna bevillningen, sa.ntdessutom de fyra första punkterna af: ckouomiutskottets betänkande n:r 118, angående skolfrågan. Utskottet har i 8 89 hemställt, att den för närvarande husbönder ålagda ansvarighet för sina tjenares utskylder bör inskränkas till de personella afgifterne och denna 8 sålunda erhålla en förändrad lydelse. Hr Renström yrkade afslag härå, hrr Henschen och Lundberg återremiss. Bifall åter förordades af hrr Swartz och Stråle. Punkten bifölls med 27 ja mot 7 nej. I afseende på formulärerne vidtogos de förändringar som voro nödvändige för att bringa dem i öfverensstämmelse med föregående bes.nt rörande sjelfva stadgan. Vid frågan om instruktionen för taxeringsförrättningarne uppstodo något olika tankar rörande SS 4—7, angående sättet för uppskattning af fast egendomsvärde. Hr Revström önskade afslag härå, hrr Henschen, Lindeström och Bovin återremiss: För bifall yttrade sig hrir Gahn, Carln och Ödmansson. Paragraferna återremitterades. Beslutet fattades medelst votering, som utföll med 23 röster mot 9. I öfrigt bifölls hvad utskottet i detta betänkande hemställt och föreslagit. Till behandling förekom nu ekonomiutskottets betänkande n:r 113, i g läroverksfrågan. Redan första punkten, som afstyrker de af grefve Björnstjerna och Jonas Andersson väckta motioner angående ett närmare samband mellan folkskolan och elementarläroverket gaf anledning till diskussion. Man var visserligen ganska ense. om att gilla det slut till hvilket utskottet kommit, hufvudsakligen på ekonomiska skäl Lika så benägen att instämma i den förra delen af utskatteis motivering, deri utskottet afskiljer folkskolan och elementarläroverket helt och hållet från hvarandra och förklarar deras uppgift och . bestämmelse vara väsendtligen olika, befanns man emellertid icke. Emot denna åsigt uttalade hrr Hierta, Ekman, Loven och Selggren som ansågo motiverne i grunden berättigade och en. dast af formella skäl ville afslå dem. Det vore onekligen en vacker idt denna att man från folkskolans klasser kom upp i elementarläroverkets, och den låter ej afspisa sig endast genom att deremot uppställa dylika teorier som utskottet gjort. Hrr Sommelius och Henschen försvarade utskottet och trodde det icke kunna förnekas att folkskolans mål är det praktiskt nyttiga, då åter elementarskolans är det vetenskapliga: Det är också derför som i elementarläroverkets högsta klasser undervisningen ordnas med tanken städse fästad på det slutliga målet. Läsas också således samma ämnen, får dock undervisningen en helt olika karakter i elementarskolan emot i folkskolan. På lärarne i det förra läroverketa lägre klasser måste man ock derföre hafva helt andra fordringar än på tfolkskolelärarne; något slags sammansiående vore derföre omöjligt. 2:dra och 3:dje punkterna biföllos utan diskussion, 4:de punkten åter; som med anledning af hr Sommelii motion tillstyrker ett maximum af 400 lärjungar för hvarje skola, föranledde en ganska liflig och långvarig sådan. Mot detta utskottets förslag yttrade sig hrr Carlen, Dahm och Henschen. Man ansåg nemligen högst olämpligt att besvära ständer och regering med denna sak, som tillkomme styrelsen öfver elementarläroverken. Men uttalade man sig till K, M:t i denna riktning, så vore det ock nödvändigt att till K. M:ts Hisposition ställa de millioner som behöfdes för. uppbyggande af nya skolhus, ny materiel, nya lärare o. s. v. Och huru skulle denna förändring genomföras, skulle föräldrar tvingas att sätta sina barn i en skola, till hvilken de ej hade förtroende. Utginge således icke detta förslag, frågade hr Henschen, från en erundsats fiendtlis mot friheten och