Aftonbladet – 11 juni 1863, sida 3

pet synes UOCK paleg IgE Vala ulll 1l0l UvBY tilltaget. RIHSDAGEN UTSEOTTSBETÄNKANDEN. Af ekonomiutskottet: N:r 120. Afstyrker för närvarande bif:H till en af frih. A. J: Fock väckt motion om fullständigt omarbetande af taxan å afgifter för transporter å statens jernvägar, äfvensom af reglementet för trafiken å desamma. N:r 121. Afstyrker en af hr A. O. Wallenberg väckt motion, åsyftande manufakturdiskontinrättning ens upphörande. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh adeln. Öfverläggningen öfver ekonomiutskottets betänkande n:r 118, i anledning af väckta motioner rörande undervisningen i elementarlärover-. ken och dermed sammanhang egande ämnen, fortsattes. Vi redogöra här endast för de kortare. diskussionerna, upptagande vid de öfriga endast. talarnes namn och yrkanden, emedan vi ämna återkomma till en fullständigare. redogörelse i samband med -de vigtigasteöfverläggningar, som på förmiddagen förevöror — a : Punkten 7 afstyrker grefve Wachtmeisters motio att 8 12 af 1856 års läroverksstadga åter måtte. erhålla gällande kraft, så att Järjunge som läser latin måtte kunna erhålla rättighet till befrielse. från läsning af grekiskan. Aterremiss yrkades af grefve C. G. Mörner, friherre J W. Stjern-: stedt, grefve E. Sparre, hr Lagergren och friherre Armfelt. en förstnämnde fann här ytterligare en önskan att onödigt binda och reglementera. Då man klagar öfver den i skolorna rådande öfveransträngning, hvarför då obligatoriskt ålägga ett ämne, som så många icke behöfva. För afslag till punkten, med bifall till refve Wachtmeisters motion, talade grefve Fr. Rosen, hvilken nu, sedan adeln afslagit föregående punkt om latinläsningens framflyttande, frånträdde sin åsigt att läsningen af grekiska skulle vara obligatorisk, enär fördelarne häraf ingalunda motsvarade olägenheterna af den alltför tidiga latinläsningen. För samma yrkande uppträdde hrr von Ehrenheim och von Koch samt friherre R. Cederström. Med bifall till motionen blef punkten afslagen. 1 punkten 8 afstyrkes grefve Björnstjernas motion om införande af en lärokurs i svensk statsförfattning samt föreslås att, sedan den lärda och reala linien åtskiljts, vissa ämnen uppställas såsom hufvudämnen för hvardera Mnten, samt att läsordningen så inrättas, att ej mindre undervisningen må för de lärjungar, som full ständigt genomgå skolan, fortgå såsom ett harmoniskt helt än äfven att åt de lärjungar, hvilka tidigare afbryta sin frolgäne må beredas en i möjligaste måtto tillfredsställande undervisning i de för dem erforderliga ämnen. Grefve F. Rosen ansåg punkten böra återremitteras till följd af förmiddagens beslut. Grefve E. Sparre önskade afslag på det sednare momentet, blott innehållande allmänna satser och fromma önskningar, men bifal till det första, som afstyrker motionen om kurs i statsförfattning. Sedan äfven frih. HR. Dederström biträdt denna mening, blef detta ståndets beslut. En längre öfverläggning uppkom vid punkten 12, hvari utskottet till förekommande af öfveransträngning hos lärjungarne föreslår att nödiga förändringar af läseordningen samt inskränkning 4 pensa och hemarbeten må vidtagas. Hr Huss framställde ett nytt förslag om en skrifvelse till K. M:t med begäraa att en utredning måtte ske huruvida det nuvarandeundervisnings sättet vore orsaken till den hos skolungdomen rådande sjuklighet. Härmed förenade sig hr af Sillsn samt grefvarne C. G. Mörner och E. Sparre. För återremiss yttrade sig grefve Rosen och hr von Koch, för bifall friherre R. Cederström. Med afslag på punkten antogs det af hr Huss framställda förslag. I punkten 13 afstyrkes frih. L. v. Platens motion om införande vid läroverken af en kurs i stenografi. Motionären anhöll om återremiss, inskränkande sitt förslag derhän, att tillfälle måtte vid rikets fullstäni igare läraverk beredas tält iphemlande af detta läsotmne. Talaren, som i öfrigt åberopade sin motion, anmärkte att hans menigg icke varit någon obligatorisk förpligtelse till detta studium, som vore nyttigt för hela allmänheten, dels genom möjligheten till ett full: ständigt återgifvande af offentliga förhandlingar ogh säkrare protokollsföring vid domstolarne samt beredande genom korrespondens med andra af fullständig kunskap i ämnet för de stenografer, söm ännu icke uppnått fulländning. I vårt tidehvarf, telegrafernas och jernvägarnes, vore snabbskrifningskonsten, som ögonblickligt fastkedjar ordet, en nödig länk i den allmänna bildningen. . Tal. hop ades att adeln, som genom sittbeslut år 1830, att i stårdets kansli endast stenografer skulle aut as, bidra it till denna konsts utbredande i landet, nu skulle fatta ett be hat i den riktning han begärt, Frih, R. Cederström anmärkte att man redan klagar öfver för många läroämnen. Det ifrågavarande vore icke af egenskap att tillhöra allmänna bildningen, utan utgjorde snarare ewt ämne för en ulläinpningsskola. Ehuru icke stenografiens inhemtånde blefve obligatoriskt, skullg dåock lärares anställande förorsaka icke obetydliga kostnader. Yrkade bifall. Sedan derefter hr Carlheim-Gyllenskiöld äfven lofprisat stenografiens fördelar, men icke framställt något särskildt yrkande, blef punkten af ståndet bifallen. Angående rättighet att i skolorna tilldela kroppsaga, hemställer utskottet i punkien 16 om ett tillägg till 8 53 i skolstadgan, att ingen af 6:te och 7:de klassernas lärjungar må kunna åläggas sådant disciplinärstraff, dels ock att i samma stadga införas skärpta bestämmelser om ansvar för den lärare, som hämnda bestraffningsmedel missbrukar, hvarjemte hrr Sundvallsons, Henschens, Lindeströms och O, Thorells motioner i ämnet afstyrkas. Återremiss yrkades af grefve F. v. Rosen och hr v. Ehrenheim. Frierrarne R. Cederström och Armfelt samt hr v. Koch ville att första momentet eller det som handlar om de båda högsta klassernas befrielse från aga ogh skärpta ansvarsbestämmelser för lärarne, skulle afslås och det sednare, eller de nyssnämnde. mstionernas afstyrkande skulle bifallas. Frih. J. W. Stjernstedt önskade det tilllägg att iagen aga finge utdelas innan förhör inför lärarekollegium blifvit verkstäldt. Vid anställd ygteriug mellan afslag å första momentet med bifall till det sednare och återremiss segrade den förra meningen med 26 röster mot 9. I punkten 17 hemställes att ingen lärare må åläggas mer än 24 timmars undervisning i hvarje vecka. För afslag talade grefvarne Ek Sparre och C. G. Mörner samt frih. Armfelt. Mai ansög att, då ingen annan skriftelse till K M:t an sående reglementariska föreskrifter blifvit bifallen, sådant icke heller borde ega rum i åstta fall. Grefve Mörner förmenade derjemte att 4 timmar om dacen icke vare fäörmvcket arhete åt