Aftonbladet – 10 juni 1863, sida 3

Från midten af jernvågen till Carl Johans torg förses banan med dubbla spår, der bantågen mötas, för att genast efter hvarandra gå öfver slussens svängbro. I jernvågen förses banan med en vändskifva och spår åt Stadsgården. Dylikt spår ledes äfven åt Ragvaldsbro och Skinnarviken samt längre fram; då man kan finna lämpligt dit anlägga en hamngata. . å planen emellan nya slussen och räntmästarehuset anbringas äfven en vändskifva, med spår åt Skeppsbron, samt ett annat åt Kornhamn och. Riddarholmen. Öfver den nersänkta banan vid Jerntorget slås en jernbro för att sammanbinda gatorna på ömse sidor. Hvalfvet af Norrbro, framför Lejonbacken, ombygges med bågar af jern och pålagda tjocka jernplåtar, samt stensättning ofvanpå. För att skyla det fula af en under detta hvalf i sned riktning gående jernbana borde Norrbros körbana utvidgas så att den blifver lika bred som nuvarande körbana och de å ömse sidor befintliga trottoirer äro tillsammans. Lätta jernbroar anbringas utanfor å båda sidor till gångbana; den åt vestra sidan af samma bredd och och i fortsättning med trottoiren utanför bazaren, den å östra sidan af lika bredd med den nu under uppsättning varande verandan på Strömparterren. En för Norrbro ganska behöflig större bredd. Bron från Helgeandsholmen till hörnet af Kejserska huset vid Röda Bodarne höjes så småningom, så att nedgång beredes under banan för personer, som på båtar färdas mellan Riddarhustorget och Röda Bodarne. Skulle möjligen detta förslag vinna något afseende och komma till utförande, vunnes den stora fördelen att sjöfarten ingenstädes hämmades, der någon egentlig sjöfart är möjlig; äfvensom att emellan Tantogatan på södermalm och Tegelbacken på norrmäalm, båda ringare befarna gator, jernbanan ingenstädes komme i kollision med gatutrafiken. Naturligtvis måste vid vissa bestämda timmar, för kort stund hvarje gång, uppehåll göras med fartyg, gående genom slussen; men då de båda motsatta bantågen omedelbart följde efter hvarandra öfver slussens svängbro, torde väl detta blifva af mindre betydenhet. Äfvenså torde den olägenheten, att jernbanan komme att förhindra all tvärpassage på gatorna emellan Jerntorget och gatan emellan qvarteret Trekanten och jernvågen ej vara af någon svårare beskaffenhet; då hufvudsakligast endast de båda sjöarne finnas å ömse sidor, och tvärpassagen således ej kan vara af större beskaffenhet, än att den kan tåla vid denna lilla krokväg. En större svårighet visar sig deri, att då jernbanan afskär gatorna på ömse sidor om slussen, blifver vid slussning, och då ena slussbron är uppdrager, all landtrafik på gatorna på den sidan stängd. Men detta kan afhjelpas dermed, att särskilda svängbroar eller måhända ännu bättre rullbroar anbringas så långt utanför de båda slussbroarne, att minst samma längd blifver emellan dessa yttre broar och de inre, som det är emellan de båda inre broaime. När ett fartyg då skall passera slussen, öppnas först den yttre bron, och sedan det gått genom denna, stänges den åter och blir tillgänglig förlandtrafiken, medan den inre hålles öppen för fartygets genomgång. Vid slussens motsatta ända öppnas och stänges-broarne i motsatt ordning. essa yttre broar få sitt ena landfäste mot de i Mälaren och Saltsjön utfyllda halfrundelarne, och såväl Kornhamn som Skeppsbron kunna lemna utrymme för det andra. Sålunda skulle under slussning en bro på hvardera sidan om jernbanan alltid vara tillgänglig för landpassage; och då ej slussning eger rum båda broarne å ömse sidor vara att tillgå; sålunda en ganska behöflig lättnad för landtrafiken. Då vattnet vidgar sig genom halfrundelarnes form såväl åt Saltsjön som Mälaren kunna dessa yttre broar ej föranleda några större olägenheter; men halfrundelarne tvärtom med stor fördel användas som dragvägar åt fartygen. Tunneln från Jerntorget till Norrbro kan efter all sannolikhet ej medföra någon våda för de ofvan belägna husens bestånd, äfven om den ej såsom södra tunneln skulle gå genom berg, då tunneln under staden skulle anbringas så djupt ner i jorden, ocH husen äro byggda på en så högländ, torr och fast mark, som här är fallet. Största svårighet torde måhända blifva att bana väg genom grundmurarne under kongl. slottet. Tunnelns längd från Jerntorget till Norrbro blefve något öfver 2200 fot. Det kan anmärkas att under hvalfvet på Norrbro, för att undvika komma vid högt vatten i beröring med vattenytan, mäste jernbanan anläggas så högt upp, att afståndet från banans öfra sida till undra sidan af hvalfvet blifver för lågt att kunna användas. Detta torde likväl ej vara särdeles att befara. Afståndet från midten af körbanan på Norrbro till vattenytan derunder är äfven vid temligen högt vatten 22 å 24 fot; från körbanan till marken på Strömparterren omkring 19 fot; skorstenarnes höjd på lokomotiverna lärer vara 14;, fot, vagnarnes höjd 11 fot. Häraf inses, att om banan lägges lika hög med marken på Strömparterren, har man från skorstenarnes öfre kant ett afstånd af 4, fot till körbänan på Norrbro; och att om brohvalfvet bygges med jernbågar och afseende fästes vid derunder varande jernbanan skall tillräcklig höjd ofvanom skorstenen erhållas på det korta afståndet under brohvalfvet och gatan bredvid till Lejonbacken, derifrån hvalfvets höjd kan blifva större. Vid starka vattenflöden får man i utlandet ofta åka långa sträckor i vatten, utan att detta medför något särdeles menligt. Den föreslagna utvidgningen af Norrbro på bredden är i och för jernbanan alls ingen nödvändighet, om man ej fäster afseende vid att en sådan utvidgning kan vara erforderlig och på samma gång böra företagas med brohvalfvets ombyggnad. Tycker man att det ej särdeles stöter ögat se en jernbana vara i sned riktning mot kongl. slottet och Norrbro, kan man gerna behålla bron oeh brohvalfvet alldeles oförändradt, och anbringa banan på vestra sidan om detta hvalf till Helgeandsholmen. Vill man inkläda denna korta bandel inom en byggnad med tak och väggar af t. ex. jernplåt och göras af sådan bredd att den blifver i rät vinkel mot strömmen, kan man äfven på detta sätt helt och hållet skyla den sneda riktningen. Onekligen skulle utförandet af detta förslag vara förenadt med stora kostnader, men beräkningen af dessa torde endast genom en närmare undersökning kunna utrönas. C. G. Rydin.