Aftonbladet – 10 juni 1863, sida 2

gjorde också det största våld på sig för att dölja hvad hon erfor. SÅr det nå; ot vidare du har att säga mig?? var hennes enda svar. Ja, jag önskade nämna för dig att min mor i dag flyttar ner i villan. Som du vet lemna vi Birgersborg om en vecka, då tjensten kallar mig till hufvudstaden. Mamma stannar här öfver vintern, men vill ej bo i det gamla slottet, derför har jag upplåtit din, villa åt henne. Adrorna svällde i Gurlis panna; men hon teg. AHon fortfor: Jag har ämnet ställa så att hon får sin egen hushållning och kan lefva för sig. Du vet att jag aldrig riktigt tyckt om den der byggningen, isynnerhet har det misshagat mig att du på sednare tiden valt den att vistas i. Du har väl ej något emot denna min anordning 24 COm jag än hade något att invända, kunde det nu mera icke falla mig in attgöra det, svarade Gurli kallt. Allon kände sig en smula generad vid dettå svar af henne som han på allt upptänkligt sätt moraliskt plågade. Han var inom sig nedstämd och hade gerna önskat att Gurli gifvit sitt missnöje tillkänna. Efter en paus återtog han: Du är således beredd på att om en vecka återvända till Stockholm? Nej, det är jag icke4, inföll Gurli, väl att lemna Birgersborg der jag på inga vilkor ämnar fortfarande qvarstanna sedan din mor här skall hafva sitt hem. Ehuru jag ov i tvenne månader lefvat under samma tak med henne, ämnar jag ej göra det längre. Att jag gjort det, derför har du endast mitt undseende med dig att tacka. Jag ville icke inför dina gäster blotta det sorgliga förhållandet emellan din hustru och din mor. Jag har dessutom under denna tid lärt mig inte vår sanna, ömsesidiga ställmng och ämnar föreslå dig att vi hädanefter lefva skilda. Fill våra känslor äro vi det redan, hvartill jenar det då att vi framsläpa lifvet tillsam