Aftonbladet – 9 juni 1863, sida 2

ligheter för din manX, inföll Allon som alldeles icke ville taga reson. Hemlighölen är iske min, rör ej mig och är något hvaröfver jag icke eget rätt ett disponera4, svarade Gurli och drog sig kallt tillbaka då Allon icke ville lyssna till hennes uppriktiga försäkringar, upåå; men du disponerar öfver annat som ej tillhör dig, sade Allon. Hvad då? tJag skall söga det strax. Allon be: mödade sis ett vara lugn, Gurli, om jag skulle förmås tro på atl du af verklig tullgifvenhet och icke i harmen öfver att Stefan försmådde dig, räckte mig din hand, då skulle du icke såsom nu utestängt mig från den förmögenhet jag såsom din man har rättighet att förfoga öfver. Sålänge du håller mig afskild derifrån, skall jag aldrig, märk det, aldrig tro annat än att man talat sannihg då tnan sagt att ditt hjerta varit och är fästadt vid Stefan! I så fall, Allon, äro vi båda att beklaga, ty hvarken du eller jag skola någonsin råda öfver denna rikedom, Tro mitt bestämda ord då jag säger att hvarken du eller jag skola njuta något deraf, skulle än mitt lif härigenom blifva namnlöst olyckligt. Godt, jag ekall minnas detta, likaväl som alt du och Stefan redan innan vi voro förlofvade möttes på kyrkogården. Jag harju sjelf en gång träffat er der. Det är sårad egenkärlek, icke tillgifv-nhet, icke -kärlek, som gjorde dig till min maka, och detta var orsaken hvarför du ver så angelägen att beröfva mig alla ekonomiska fördelar af vårt. äktenskap.? Allon gick ifrån Gurli och ut på balkon-; gen. Då han åter inträdde i salongen, för att fortsätta samtalet, var Gurli borta och i stället stod hans mor der. Nå, min son, var det en elak dikt af mig att Gurli friat till Stefan? frågade Beata. CMamma, utbrast Ållon, tom jag verkligen blifvit bedragen af Gurli, hade det va-.